Lite nya jämförelsebilder
-80 kilo, utan magsäcksoperation eller diet (vill dock understryka att jag INTE tycker det är fel med op). Startvikt 130 kg. Huden på magen har jag tagit bort i en bukplastik men resten behöver fortfarande opereras)
Mina ben
Jag har varit på en bedömning av huden på mina ben. Det var på Sabbatsbergs sjukhus inne i Stockholm. Min läkare skickade en remiss för korrigering av extrahuden på benen och jag fick svar på remissen att jag skulle få träffa en kirurg för bedömning. Hon sa att det var mycket hud och att hon verkligen skulle vilja hjälpa mig med det, då det fanns mycket goda skäl till det.
Det som kan bli ett problem i det hela är att landstinget inte brukar godkänna andra operationer än buken -om man inte har någon ordentlig anledning som skulle göra att de måste fixa huden. Jag vet inte om jag har det.
Vad jag vet är att jag är viktstabil och har ett normalt BMI och det borde kunna underlätta, kan tyckas. Liksom också det faktum att jag kämpat ned vikten själv. Dock sa kirurgen att dessa faktorer dessvärre inte spelade någon roll och att vad gäller att jag gått ned i vikt själv och inte via operation, så kunde det näst intill kanske stjälpa mer än hjälpa. Anledningen till just det sa hon är att de annars kan anse att det pga operation är landstingets "fel" att personen fått extrahud, men om jag går ned själv så är det ju mitt "fel". Med det sagt så betyder det INTE att om man gjort en GB-operation så hade man fått fixa huden, då reglerna är samma för alla.
Så just nu väntar jag på svar och jag håller tummarna så hårt att de blir blå, för att ha all den extrahuden på benen som jag har är INTE roligt
Vill inte visa hela härligheten för er så ni får hålla tillgodo med denna suddiga och beskärda bild. Kom då ihåg att den heller inte visar allt
-75 kilo utan operation
Ett par jämförelsefoton kommer här
April 2010 vägde jag 130 kilo och April nu 55 kilo. -75 kilo, utan operation
April 2012 vägde jag 112 kilo och nu April 55 kilo. -57 kilo
Att tappa min vikt tog ca 12 månader
-75 kilo och i mål en gång för alla -nu är jag klar!
Jag gjorde det vänner! Jag är nu äntligen klar med min viktnedgång en gång för alla!
Igår stod vågen på 55,4 kilo och det är så pass nära 55,0 att jag känner att det nu får räcka. Jag måste ändå tänka på den extra hud jag också bär på kroppen. Jag har nu tänkt att gå upp till 57 kilo igen eftersom det var där jag trivdes som bäst med kroppen. Jag gillar att vara liten, men vill inte att det ska gå till överdrift. Vart jag sedan i slutändan kommer att hamna med vikten och känna mig som mest bekväm (då syftar jag inte på en viktökning -utan på om jag ligger på 56 kilo, 57 kilo eller 60 kilo -men inte över) det återstår att se. Jag vill nu också börja bygga mina muskler mer och gissningsvis kommer detta också få mig att gå upp något kilo i vikt. Jag känner att från och med nu kommer vikten inte vara det viktigaste, utan hur jag mår och ser ut i kroppen. Jag gjorde denna livsstilsförändring för att nå till en nivå som jag är nöjd med och där är jag nu.
Nu börjar alltså resa nummer två för mig. Det handlar om att hålla min vikt ordentligt, så att den inte råkar sticka iväg och jag går upp. Jag tror nog att jag ska orka ha den diciplinen i kroppen för jag känner så starkt att jag vägrar bli tjock igen. Men att vara tjock och hälsosam är två skilda saker och det ska man inte glömma. Egentligen var jag redan i mål när jag nådde mina 60 kilo, det var bara det att jag ville ha ett spelrum om ett par kilon och sa redan då till min man att jag trodde 57 vore den bästa vikten, men satte 55 som slutmål eftersom det var en jämn och bra siffra. När jag passerade 57 och kom under så började det gränsa lite till för smalt och den tjejen vill jag inte vara. Så från och med nu börjar min viktstabilitet. Jag kommer dock att blogga på som vanligt angående hälsa och vikt. Ni får gärna fortsätta ställa frågor om viktnedgång och be om tips och råd. Jag hoppas ni vill fortsätta att följa min resa som är långt ifrån över.
TACK för allt stöd och all pepp under min viktminskning!!
-73 kg och Mina mått för Mars 2013
Här kommer mina mått för Mars samt skillnaden från februari och startmåtten på 130 kilo
Mina mått för februari 2013
Jag kom just på att jag glömde bort att lägga ut mina mått som jag tog den 1/2, men här kommer de i alla fall. Dåvarande vikt var 58,6 kilo
-73 kg bilder (samt underklädesbilder från 112 kg)
Idag gjorde jag det för första gången, jag vågade släppa bilderna av mig nu vs i underkläder då. Jag har aldrig visat de bilderna innan eftersom det varit lite känsligt att våga. Dessutom har både min mamma och syster starkt sagt att de inte rekommenderade det och jag har förstått varför. Men idag så kändes det bara rätt att göra det. Och inte vet jag egentligen varför för min mage idag är ganska svullen så skulle jag tänka det så, så är det inte alls den bästa dagen att ta en efterbild. Men det kändes bara så ärligt och det var därför jag gjorde det. Det är ju trots allt så här jag ser ut. Vad gäller underklädesbilden på mig så är den inte alls kul nej -men jag ser faktiskt inte ut så längre. Jag såg ut så, men jag gör det inte längre. Sedan skall nämnas att på den där underklädesbilden så väger jag 112 kilo. Jag har då alltså vägt 18 kilo mer och alltså varit ännu större egentligen. Men här kommer de i alla fall, de bilderna jag i princip inte vågat visa på mig själv.
Jag började med att visa dem i 3 slutna grupper på facebook för att se om någon skulle skriva nåt negativt. Jag trodde inte det men eftersom jag bara fick bra respons så vågade jag posta dem på min vägg. Genast fick jag en kommentar som sa att bilderna var fake eftersom jag inte hade hud på vänsta bilden. Det är roligt att folk inte tänker så. Jag svarade så klart i alla fall att jag tagit bort huden på magen. Benen har jag inte visat er men på armarna syns den ganska bra på massa av bilderna jag visat er, som exempelvis denna:
Men folk får prata och tro bäst och vad de vill, finns inte så mycket jag kan göra åt det. Nu är de i alla fall out in the open och jag kan inte ta dem tillbaka. Det känns ganska skönt ändå, att jag vågat visa mig... Jag lovar att det ska komma bild på mig hur jag ser ut nu också, men jag skäms väldigt över benen och de är de som gör det svårast.. Men det kommer så fort jag försonats med tanken
En ny punkt i viktminskningen är nådd och jag ÄLSKAR det
Jag är så lycklig i mig själv just nu. Jag har nåt en helt ny punkt i relationen med mig själv och det krävdes ett lite brake för mig för att nå hit. Kanske minns ni att jag pratade om relationen till vågen i helgen? Ja det var i lördags har jag för mig och jag vaknade sur och trumpen för att jag sparat vätska i kroppen av att vi åt godis på fredagen. Det där som händer alla osv. Jag visste inte varför jag var sur egentligen men jag var det i alla fall och i ren protest mot mig själv så köpte jag ostbågar på kvällen vilka jag åt med gott samvete på ena axeln och dåligt på den andra. Jag vaknade på söndagen och såg i spegeln att magen var svullen. Ja inte bara magen för den delen utan också höfterna som samlat vätska. Nu trodde jag att detta berodde på mitt ätande under helgen och en del av det gjorde nog det, men sedan kom mensen också. Det var oväntat tidigt och efter det försvann svullnaden, så jag ser nu ut som vanligt.
MEN det är inte svullnad det här handlar om utan det handlar om beslutet jag tog redan på lördagen och låt mig poängtera att det var innan jag gick in i bloggen och läste era kommentarer angående mitt inlägg om vågen. Mitt beslut var att ta mig i kragen angående mitt krontrollbehov för vikten. That's right. Jag har fått frågan ser jag om det är en ätstörning som gör att jag väger mig varje dag. Svaret på det är nej, det är rent och skärt kontrollbehov. I lördags bestämde jag mig för att bryta mitt eget behov och la bort vågen. Jag har inte stått på den sedan dess och jag ÄLSKAR det. Jag mår mycket bättre med mig, jag trivs mycket bättre med mitt utseende och jag har släppt massa på mig och hur jag tänker kring min vikt. Ja, jag önskar fortfarande komma ned till 55 kilo, samtidigt så är det viktigaste hur jag känner mig i kroppen. Varför jag inte sagt nåt förrän nu är för att jag själv ville se hur jag skulle fixa detta först. Det kunde ju lika gärna bli så att jag skulle caiva och väga mig. Men jag har inte gjort det och det känns fantastiskt. Dessutom känns kroppen mycket finare nu än innan (men egentligen ser den bara likadan ut som på fotot i fredags. Jag ska ta nya bilder sedan så ni får se).
Jag har också steppat på med träningen ordentligt. Jag tänkte passa på så mycket jag kan nu medan jag inte arbetar. I söndags tog jag en powerwalk på ca 8 kilometer och ett 60 min crosstrainerpass. Igår var jag på crosstrainern tre gånger varav två gånger 60 minuter och en 70-minutare. Jag körde också plankan två gånger. Idag har jag hittills kört två crosspass på 60 minuter och så vida mina fötter tillåter så kommer jag att vara på crosstrainern ikväll igen. Den gör under för figuren om man gör den rätt kan jag säga. Jag har också gjort en planka och minst en till kommer också under kvällen. Love it an will keep going.
Så nytt mål är att väga mig en gång i veckan till att börja med. Jag vet inte om jag kör veckans vikt på fredag eller lördag men har idag känslan av lördag morgon. Om jag väger mer eller mindre än i fredags det bryr jag mig inte om. Dels jobbar jag med musklerna nu så jag kan gå upp därav, men också för att det inte egentligen spelar någon roll. Allt som spelar roll är hur jag känner mig och hur jag ser ut. Svaret på det är redan nu att jag känner mig väldigt bra i kroppen och jag tycker jag ser fin ut. Så det kan bara bli förbättring. Det har inget med siffror att göra. Och som sagt, foton kommer snart
Månadens mått
Nu tänkte jag att det var dags att lägga upp månadens mått igen. Jag har tidigare tagit mina mått runt den 25:e varje månad men eftersom jag var nyopererad och svullen så var det ingen större idé nu. Jag tog därför mina mått i måndags (7:e) och tänkte att jag i fortsättningen ska försöka ta dem runt den 10:e.
Tänk nu på att det blir lite fel i jämförelsen med senatse måtten -på magmåtten. Midja, buk och över naveln är ju nämligen alla påverkade av bukplastiken. Men eftersom det kan vara intressant att veta hur mycket som försvann och hur stor skillnaden blev på just centimetrar så har jag tagit med dem ändå så klart. Totala minus i måtten för månaden stämmer alltså inte riktigt eftersom det är så många centimetrar som försvann i plastiken. Så nästa månad så kan få en korrekt jämförelse igen. Övriga mått är så klart från senaste till nu och helt på egen hand.
En förklaring också på vad jag menar med övre och nedre omkrets nedan
Årskrönikan 2012
Ett år till har passerat och det här året har varit ganska intensivt på många sätt. Samtidigt har det varit helt fantastiskt för oss alla. Jag tänkte här bjuda på en liten årskrönika på året som har passerat. Må nästa år bli lika fantastiskt eller ännu bättre.
Januari
Januari började som de flesta andra år. Med pulkaåkning och alldeles för mycket godis och Mc Donalds. En 25 kg lättare Linda förvisso, men fortfarande stor och åter igen inne i samma gamla vanliga ätamönster (med en skillnad och det var att jag hela tiden höll koll på vikten, så att jag inte skulle gå upp i vikt). Leo hade hunnit bli 4 hela månader och inne på sin femte. Jag hade egentligen här inga planer för mitt år. Jag visste att jag så småning om skulle börja banta igen -men jag tänkte inte så mycket på det i det här skedet. Livet gick på halvfart för oss alla.
Februari
Jag börjar tänka på hur jag ser ut efter gravidtet igen och försöker att komma ur mammalunken. Fortfarande inne i dåliga mat och godismönster så kröp vikten sakta uppåt. En rolig händelse kantas av något hemskt då Marcus tappar sin första tand och Oliver ca en timme senare -av misstag (och så klart utan vår vetskap) fått tag i en julbrosch som jag har liggande. Den satte han i halsen och kunde inte andas ordentligt. Vi fick tillkalla ambulans och de fick akutköra en blå Oliver till sjukhuset, medan de ringde efter extra assistans. En mycket upprörd Marcus och jag springer i cirklar hemma, medan mormor skyndar hit för att ta hand om Marcus så jag kan åka till sjukhuset och möta upp Oliver och Tomas. Det planerades en sövning för att operera ut broschen då den satt illa, men fantastiska Oliver lyckades kräkas så att trycket fick brsochen att flyga upp ur luftröret och faran var över. Barnen får en syskonvag och snön smälte bort
Mars
Jag funderar allt mer på hur jag ser ut, till följd på att vikten hamnat allt högre upp. Den peakar mellan 110-11 kilo stundom. Marcus börjar springa på provfilmningar för reklamfilmer, pojkarna får vattkoppor och Leo växer så det knakar. Tomas börjar att jobba mer i studion och producerar ny musik. Första värmen så man i solen kan ta av sig jackan kommer
April
Värmen håller i sig vilket var tidigt och härligt. Vi firar underbar påsk med massa godis, men jag börjar tänka kring hur jag äter godis och om jag verkligen bör.. Jag börjar småkolla lite på hur jag ska göra när det är dags att sätta igång så fort jag får (men ammade fortfarande här). Marcus får sina första reklamfilmer och Leo fick en tillsammans med Marcus. Och mer tänder trillar ur Mackans mun
Maj
Årets första grillning. Marcus spelar in en reklamfilm till och Oliver är stand in i en reklamfilm (han fick dock aldrig filma). Värmen fortsätter att vara och det blir riktigt sommarvarmt. Jag tar ett beslut för framtiden och mitt liv den 7:e maj. Den dagen bestämde jag mig på allvar att det var dags att ta tag i mitt liv och viktminskningen. Vågen visade 112 kg och jag visste att om jag inte satte igång igen så skulle jag inte komma igång. Dessutom kände jag mig tjock och obekväm så det räckte. Marcus första reklamfilm, för Tallink Silja (Leos också) börjar gå på tv. Jag läser Fifty shades böckerna, börjar med min viktminskning och powerwalks. Under maj så tappar jag hela 10 kg
Juni
Jag kör hårt med viktminskningen. Försöker hitta inspiration genom bloggar men har så svårt att hitta olika bloggar så jag startar den här, med förhoppning om att kunna inspirera andra att ta tag i sin viktminskning. Jag hamnar under 100 kg för första gången sedan 2004 (!). Jag kan korsa benen när jag sitter, också för första gången på flera år. Jag trampar vidare på mina powerwalks och kör med min mat. Värmen försvinner och den kommer i princip aldrig tillbaka. Jag belönar mig själv för min första minusintervall på 10 kg. Tomas bygger en altan hemma hos min lillasyster och Marcus har sin första skolavslutning och har därmed slutat förskoleklass
Juli
Lite värme åter och jag passar på att ta med barnen ut på promenader så fort solen skiner. Vi åker till Eskilstuna med vänner och när vi kommer hem så plockar jag fram min crosstrainer och gör till min bästa kompis. På den kan jag köra tills svetten rinner. Jag belönar mig för mer viktminskning med nya skor. Vi tränar inför en spelning som ska komma i augusti. Marcus reklamfilm för Mc Donalds börjar gå på tv. Jag fyller på garderoben med nya kläder och sätter på mig kjol för första gången på fler år än jag minns. Jag börjar skönja nyckelbenen och kärar ned mig i en riktig drömsko
Augusti
Jag och min lillasyster Sandra går på museum med barnen och jag och Tomas firar 7-årig bröllopsdag med middag på restaurang (och mina drömskor hade jag köpt in for the occation). Jag har tappat mer vikt, kärar åter ned mig i kläder och skor. Marcus sista reklamfilm börjar gå på nätet och tv i andra länder. Oliver tycker han är cool när han är kortklippt och gör en häftig min och vill att jag förevigar ögonblicket på foto. Vi har spelning på min väninnas 30-årfest. Jag fortsätter att ta powerwalks då och då mellan mina crosspass och orkar även med en ordentlig svamprunda i skogen med min pappa. Jag vågar köpa mig lite nya kläder för presentkortet jag fick när jag fyllde 31. Jag kommer ned till 79 kg och har alltså tappat hela 50 kilo. Marcus börjar i första klass!
Jag och mina systrar samt min svåger, spenderar en heldag på gröna lund och far bland karusellerna som småbarn. Leo fyller ett år och jag börjar kära ned mig i vinterjackor
September
Jag blir tillfrågad om att vara med i Club 96 (!) Tomas och jag bestämmer på 20 sekunder att jag ska tacka ja och en underbar tid startar. Jag tar bilder i mina gamla kläder och hittar även ett målplagg. Vi spelar in lite ny musik. 100-årskalas på Ljusterö då Tomas syster Anna-Karin fyller 40 och Tomas mamma Elisabeth fyller 60. Jag är överlycklig (även om det inte syns på bilden, haha) för att mina nyckelben syns. Jag har alltid tyckt det är så vackret när de syns. Hösten tågar in och värmen ut. Det sker på mindre än en vecka
Oktober
Vi målar om hemma och det är uppfriskande och härligt. Min lillasyster Jenni hjälper till med detaljer. Hösten har verkligen kommit för det börjar bli kallt. Jag börjar arbeta igen efter mammaledigheten.. Tomas blir pappaledig. Jag tränas dansgympa med min lillasyster Sandra, på friskis och svettis, på måndagagskvällar. På tisdagar och lördagar repas det för fullt med Club 96. Jag blir för liten för mer kläder. Vi umgås med goda vänner
November
Club 96 har premiär och vi har så grymt roligt när vi håller på. Jag når ett stort mål och har tappat 60 kilo. Vi börjar julhandla och i slutet av månaden åker även julpyntet upp. Jag startar upp som karaokevärd men hinner bara köra premiären innan föreställningarna tar tiden. Således tar min syster Jenni över i väntan på att jag kan komma tillbaka igen. Jag har fått veta att jag ska få göra en bukplastik på Strandkliniken den 18 December och jag längtar mig blå tills dess. Första snön faller
December
En händelserik månad. Jag rasar i vikt igen (ca 10 kg). Det kantas av att bli uppringd av Aftonbladet som frågar om jag kan tänka mig att vara ansikte utåt för Viktklubb, samt vara med i en artikel och senare webTv. Jag blir jätteglad och tackar så klart ja. Jag passar i mitt målplagg och får nya kläder igen -av underbara vänner. Det förbereds för julen och plastiken. Föreställningarna tar slut och vi kör en avslutning med julmiddag tillsammans med 96-gänget. Tack för en underbar tid!
Jag kärar ned mig i mer kläder och speciellt en onepiece i storlek 170 från barnavdelningen (fördelen med att vara kort). Jag räknar ned till plastiken och den 18:e är dagen kommen. Jag far in till ett julfint stockholm och blir av den underbara Dr Oya Kocabalkan, av med 920 gram hud på magen. Även om jag blir något handlikappad så firar vi en fantastisk jul med familjen. Jag träffar en av mina vänner, familjen äter på restaurang när jag orkar ta mig upp och detta följs sedan av två besök på kliniken för att töma ut extra vätska ur magen. Jag får visst ta det lite lugnare.
Så når vi årets sista dag. Den sista December 2012. Nyårsafton och Tomas födelsedag. En perfekt avslutning på ett underbart år, fyllt med mycket kärlek och glädje. Pojkar som växt och hunnit bli 1, 4 och sju år gamla. Tomas har tappat 12-13 kilo när jag gått ned i vikt. Jag har förvandlat mig själv från enorm till Normal och kan säga att jag klarade av att gå ned hela 51 kilo mellan maj-sista december och 69 kilo (fast troligtvis 70, då jag har massa extra vätska i kroppen efter operation och det säkerligen är ca kilot) allt som allt (på 10, 5 aktiva månader). Jag har också haft turen att under samma år, fått en fantastisk julklapp av landstinget och Strandkliniken. En normal mage.
Före jag fick Leo. 130 kg till 117
Slutet av april i år ca 112 kg
Idag på morgonen 61 kg
För 15 dagar sedan såg jag ut så här
För 4 dagar sedan
Idag på morgonenNu är det bara 7 timmar kvar av 2012. Sedan börjar nästa kapitel och det startar med en blank Januarinatt 2013. Ett år som ska bli lika fantastiskt som detta och historien är för oss att skriva. Med massa kärlek från mig, Tomas och barnen så önskar vi er alla ETT GOTT NYTT ÅR!
JAG KLARADE DET!
Första bilderna på nya magen
Hej allihop. Nu är jag hemma igen efter att Tomas hämtade mig för ett par timmar sidan. Jag fotade magen när de skulle dra drenaget och försökte göra ett blogginlägg. Vet inte varför det inte fungerade, om det var sämre mottagning i nya rummet kanske -men jag försökte flera gånger och den kopplade bara bort meddelandet hela tiden. Jag ska också, som jag sa igår, fixa till det där underliga att det blivit flera inlägg efter varandra från igår. Vet inte hur sjutton det gick till faktiskt men det kanske var nåt tillfälligt bugg i systemet.
Här kommer i alla fall de två första tagna bilderna på magen
Tapen sitter nere under bikinilinjen och det randiga ni skymytar är uppe vid bysten. Bilden är inte så extremt bra för extrahuden jag har bak vid rygg och rumpa har ju glidit fram och gör att det ser ut som om jag ligger på en kudde eller så. Men ni kan se vad som är magen och där höften går i alla fall. Jag är väldigt nöjd kan jag säga, av det lilla jag har sett och hoppas verkligen att detta ska bli så bra som det ser ut ha möjligheten att bli.
Den här bilden tog sköterskan och den är inte heller så väldigt bra så eftersom man bara ser så lite - men samtidigt helt okay och bättre än den andra. Det kommer att bli bättre bilder om några dagar när jag kan fota magen stående och när mina kompresser är av (för under gördeln nu och över magen så har de taipat kompresser och det är av den anledningen jag inte kunde vänta och ta nya bilder åt er hemma för då skulle ni inte kunna se förrän på fredag.
Detta är i alla fall två små bilder så ni kan se en första skymt av magen. Men jag lovar att ni ska få bättre bilder så snart det bara går.
I övrigt är jag fortfarande ganska pigg och så, det är bra, men jag är väldigt svullen (även i ansiktet) just nu. Det beror på att jag legat en del, fått dropp och tagit medicin sa de. Det kommer gå ned sen, men just nu är det mycket extra vätska i kroppen. Allt har i alla fall gått så bra. Jag är väldigt nöjd med kliniken och rekommenderar den varmt till andra som funderar på att operera sig (jag fick det förvisso av landstinget vilket innebär att jag inte fick välja men för er som funderar på att opereras privat rå rekommenderar jag den). Strandkliniken som ligger på strandvägen i stockholm var det jag opererades på. Läkaren heter Dr Oya Kocabalkan (vilket jag försökte säga igår när mobilen -haha- rättade till Dr Nya istället). Har ni några tankar eller frågor så är det bara att ställa dem för jag svarar så gärna.
Nu ska jag lägga mig och vila en stund dock för jag känner mig lite lätt snurrig och så. Jag skriver så klart mer lite senare då jag orkar
Minne blott
The extreme truth... -63 kg
Nu ska ni få det. Nu har jag övervägt det hela fram och tillbaka och har nu bestämt mig för att visa er bilderna på min mage. Då kanske ni förstår dels hur det kan bli efter en stor viktminskning, men också varför jag måste göra den här operationen. Trots att jag i mig blivit ganska liten och att mina byxor som är leggings till exempel är i storlek small, så har jag en hel del hud under. Den gör så att jag inte kan känna mig så liten som jag faktiskt kanske är och är nog den största delen och boven i dramat om att jag från stund till stund fortfarande känner mig tjock.
Så det är ett tag, ca 1-2 månader gissar jag, innan jag kommer få operera mig, men here goes på mina förebilder på just magen.
Sanningen om huden, del 2
Nu har det gått ett tag sedan jag visade er bilder på min hud senast, det inlägget hittar ni HÄR. Jag har därför tagit nya kort igen som jag tänkte visa. Jag är dock fortfarande lite för feg för att visa er hela härligheten och har även den här gången valt att ha strumbyxorna på. Sen är jag inte så säker på att jag vill visa för mycket på internet heller. Så varför visar jag då det här alls då? Dels för att visa hur bra huden jobbar för att dra ihop sig, men dels också för att visa folk hur det kan bli. Förra gången så skrev jag också om att det inte var så roligt att se ut så här, men nu känner jag mer så här att nej det kanske inte är det roligaste att se ut så, men det är en bra bekräftelse på hur bra jag har jobbat och vart jag aldrig vill komma igen. När jag ser mig så här så inser jag att jag är ganska stark och även om vi är generellt sett dåliga på att berömma oss själva när vi gör bra saker, så måste man ibland. Så jag lägger också ut dessa bilder eftersom jag är stolt över mig och mitt jobb.
Jag vill tillägga att det är pga all den här huden som jag ser större ut än vad jag väger (enligt mig).
Benen
Jag har ordentligt med hud på sidorna när jag sitter, som breddar måttet ordentligt
Insidan av låren
Även om man inte tror det så är det mycket hud på vaden också än så länge
Armar
Det är alltså ungefär i linje med detta streck (lite nedanför, jag tror ni ser) där min faktiska arm går, resten är hud
Mage
Jag är fortfarande (och kanske för evigt, för jag tycker som sagt kanske inte att jag vill visa upp mig i underkläder eftersom jag är öppen med vem jag är) lite covered när jag visar magen och väljer att visa nedre delen av magen i liggande ställning. När jag ligger så flyter huden ut på sidorna vilket så klart breddar mig. Står jag upp så hänger det ned.
Men, kolla vem som fått synliga höftben. Något att tycka om bland det stora tältet jag bär på kroppen.
Nu vill jag också tillägga att huden så klart är väldigt mycket lösare just nu än vad den kommer att bli. Det kommer ta sin tid för huden att dra ihop sig och det syns tydligt över kroppen att huden faktiskt har arbetat bra och smitit åt på flera ställen. Jag tror därför inte att det kommer vara så här mycket hud sedan om ett år. Sen är jag på det klara att jag kanske kommer behöva operera mig om jag vill få bort den överflödiga hud som inte klarar att dra ihop sig ordentligt. När eller om det behövs så får jag ta ställning. I nuläget är jag i alla fall nöjd med att tältet gått från extremt stort till lite mindre
Mina mått
God morgon! Idag är det blå himmel och soligt i Stockholm. Det är helt underbart att det är så fint väder eftersom vi ska till Gröna Lund. Vad som är mindre roligt är att det är löningslördag och säkerligen många andra som också tänker passa på att åka dit och trängas med de som åker dit bara för att se sommarkrysset. Det tänker dock inte vi göra, se sommarkrysset alltså. Senast vi var på Gröna Lund tillsammans jag och mina systrar var när de var i tonåren, kanske till och med jag. Senast jag var där med någon av dem i alla fall, samt med Sandras fästman Zahid som också kommer med idag, var 2004. Åren går fort.
Jag sommaren 2004 (klicka för större bild)Förutom Grönan så upptäckte jag ju just det att det är den 25:e idag. Det innebär att det är dags att ta mina mått igen och jag har gjort en tabell nu precis som senast. (Tabellen är gjord i excel och sedan print screenad till paint (för att det är enkelt), där jag gjort den till en jpgbild som jag sedan kan lägga upp här som ett vanligt foto).
Jag känner mig glad och nöjd över dessa mått. Jag vill dock att ni ska observera att när det gäller mitt överarmsmått så tar jag det med armen rakt ut åt sidan och mäter hela hänghuden. Håller jag armen ned så inte all hud samlas som ett gäddhäng så får jag ett mått på 38 om jag inte minns fel. Anledningen till att jag mäter på det här sättet är för att jag vill kunna se om huden på armen drar ihop sig ordentligt. Säg till om ni vill att jag ska ha separata mått för det här.
Jag önskar er alla en skön lördag och har ni något roligt planerat så hoppas jag ni får en superrolig dag. Jag kommer komma hem sent eftersom vi nog är kvar tills 23 då det stänger och vi har valt att åka kommunalt så vi alla kan åka tillsammans. Så antingen kommer det ett inlägg i natt eller imorgon. Jag kommer också läsa era bloggar igen imorgon
Öppen kommentar - Hur det går till
Nu är det dags för en öppen kommentar igen. Det kanske är fler som funderat och det är då bättre att ta det så här.
FRÅGA/KOMMENTAR: Vad duktig du är som gått ner så bra i vikt , har läst din blogg ett tag nu. Måste få fråga har du gjort en OP ? Tycker absolut inte det är något fel i det i så fall lika duktigt än då men måste fråga. Eller svälter du dej själv ? Inget illa vill bara fråga.
FRÅGA/KOMMENTAR 2: Ja jag kan förstå vad Erik skriver , jag har också undrar lite. Du är super som går ner så mycket men jag har också funderat på att du kanske äter för lite , och det är något du ska vara försiktig med.
SVAR: Hej! Det är helt okay att ni frågar, jag svarar gärna. Först och främst nej, jag har inte gjort en operation utan jag går ned i vikt helt på egen hand. Jag gör så att jag äter mindre och rör på mig ordentligt. Jag tror inte jag äter för lite för jag håller mig mätt (jag svälter mig inte!). Till frukost brukar jag oftast äta en skål yoghurt. Till lunch äter jag rester från middagen dagen innan, eller en nutrilettbar om jag inte orkar eller har tid att laga nått, eller så brukar jag äta keso med kött eller köttbullar, kyckling eller liknande. Till middag blir det helt vanligt mat. Kan bli korv och pomfritt, makaroner med sås, falukorv och potatis, kött och pomfritt, kyckling och ris. Ja ni förstår.
Jag använder mig alltså inte av någon metod heller utan äter allt. Jag byter inte normalt ut måltider så att jag ibland tar en nutrilettbar är för att det är enkelt (och gott) inte för att det ska hjälpa mig med vikten. Men OM jag tar en sån är det aldrig till middag. Vad jag dessutom gör är att jag alltid äter nått på kvällen, som en dubbel knäckesmörgås med ost och kalkon (men inget smör). Jag äter alltid efter träning.
På lördagar så äter jag lite godis. Men det är väldigt lite, bara några få bitar. Jag skulle inte just nu medan jag minskar, sätta mig och äta en hel påse ostbågar (saknar) eller en hel chokladkaka (saknar också). Men är det något tillfället för att unna sig, som till exempel på semestern när det blev både pomfritt och mjukglass, samt hos svärmos i förrgår där det blev blåbärspaj med hemgjord vaniljsås, på pappas födelsedag där det blev tårta (vilket det också kommer bli på min födelsedag) och idag ska vi minsan ha fika efter maten och då ska jag äta en romstång, så tycker jag det är okay. Så jag äter sådant också.
Jag dricker mycket sällan alkohol eftersom det innehåller väldigt mycket kalorier samt att det hindrar kroppen från att bryta ned fettet. Tycker dock att både öl, vin, drinkar, cider och läskdrinkar är jättegott så jag har inte uteslutit sådant helt.
Nej jag tar helt enkelt mindre portioner vad gäller maten, jag har slutat småäta och jag äter inte godis om det inte är lördag. Det tillsammans med att jag tränar (dock fortfarande bara hemma) mycket nu också. Jag står i princip varje dag på min crosstrainer och åtminstone en timme per gång. Jag går också mycket powerwalks (även om det var ett tag sen nu eftersom jagför tillfället är väldigt crossig) och tränar en del zumba på datorn och active på mitt wii. Jag ska också börja med Tabataträning som jag fått tipsat om.
Jag hoppas att det gett några svar på hur jag gör och inte gör när det gäller min viktminskning. Jag tar absolut inte illa upp över att ni frågar, för bloggen finns till för att visa, inspirera, möjliga frågor och för andra som tycker det är kul med denna typ av blogg.
Undrar ni nått mer så är ni så välkomna att fråga!
Mina mått
Nu har jag tagit mina mått igen och här kommer resultatet
Lite självpeppande
God förmiddag! Jag är så himla glad! Jag kan avslöja att det är efter mitt smygresultat av vågen idag (yes, jag ställer mig på vågen varje morgon, även om jag bara redovisar min vikt på måndagar). Ibland är en liten vågpepp allt man behöver för att dagen ska vara fullkomligt gjord underbar. Imorgon dags för veckovägning igen och jag kommer självklart att utföra denna trots att vi inte är hemma (min våg får åka med). Snart är det också dags för mig att redovisa mina mått igen. Jag gör det första morgonen vi kommit hem igen, jag tror det blir på tisdag eller onsdag. Det ska bli spännande.
Nu en fråga, är det någon som vet om man blir svullen vid ägglossning eller om man bara kan få känslan av att bli det?
-37 kg och lite för stora byxor (foton)
Hej och hå i värmen. Här sitter jag och läser viktbloggar och träningsbloggar. Jag gör ofta sånt nu mer för det finns inget bättre än att få och ge inspiration och hopp. Jag har fått en del så underbara kommentarer från er på sista tiden och ni ska veta att jag tar till mig dem alla och blir bara ännu lyckligare och det finns ingen bättre känsla än att få hjälpa till att peppa andra under min resas gång.
Nu till något helt annat. Kläder och storlekar. Vi börjar med mina ringar. Jag hade mina ringar kring halsen förut. Ja inte när jag fick de första gången så klart. Förlovningsringen satt ju jättebra så klart men då vägde jag som nu eller bara något kilo mer, så det är inte så konstigt. Vigselringen gjordes när jag var gravid och hon på guldsmeden sa att vi skulle göra den en storlek mindre för mina fingrar nog var svullna. Det var de tyvärr inte så ringen var något trång. Vi gifte oss 13:e augusti och på bröllpsdagen hade jag så klart båda ringarna på mig, men där efter fick jag ha bara vigselringen ett tag för då svullnade fingrarna upp (Marcus föddes i november). Sen var det lite till och från jag hade den ena eller båda eller ingen, men ju tjockare jag blev dessmindre kunde jag ha ringarna på mig och från ca 110 kilo så slutade jag bära dem för de var för trånga. Runt 110 kilo nu så började jag använda ringarna men jag kunde bara ha förlovningsringen då jag sov (för mina fingrar svullnar något då). Men bara något kilo senare så började jag använda båda, även om de i början kändes trånga. Nu sitter de hur bra somhelst och jag får utan svårighet av och på båda samtidigt. Har jag bara förlovningsringen på mig (vilket jag hade för att testa) så kan jag meddela att den sitter ganska löst på fingret. Inte så den trillar av, men den kommer nog att göra det. Underbart!
Storlekssak två. Jag väger mindre än min make nu! Han är inte tjock och jag har alltid vägt mer än honom. Men inte nu. Med 1 kg ligger jag nu under honom vilket också känns underbart, för det är ju liksom lite "så det ska vara".
Bild från i mars
Bild från nått kilo sedan
Sist för det här inlägget. Jag har bara ett par byxor som verkligen passar mig nu för alla andra är för stora och åker ned. Angenämt problem. Känns också underbart.
De här svarta byxorna var alldeles för små för mig när jag var som tjockast. Någonstans runt 115 fick jag inte plats i dem längre.
De här byxorna har inte suttit slick slick slick, utan något löst. Däremot var det inte en tillstymmelse till risk att jag skulle tappa dem, då jag var som störst.
För stort
Tiden bara rusar på idag! Klockan är redan kvart i fem och inte är vi klara så inte har jag ens 3 minuter över till träning idag. Ja det är inte mycket att göra nått åt, det är ju som det är. Jag kan förhoppningsvis ta igen det med spåret imorgon bitti istället.
Jag hittade mina badkläder när jag grejade i lådor idag och det var lite roligt för när jag testade dem senast var de tighta. Inte för smått men tight. Nu var det väldigt löst och sladdrigt så nu får jag gå ned i storlek. Underbart, helt underbart.
Nej, tillbaka till maken på övervåningen och den totala oredan..
- 34 kg, samtliga mått
ÅH VAD GLAD JAG ÄR!! Nu har jag gjort min månadsmätning runt om på kroppen och sedan 20 maj, då jag vägde 104,7 kilo, så har jag tappat 87 centimeter runt om på kroppen. Och idag väger jag 96 kilo vilket känns helt underbart. Om ett kg har jag gått halvvägs i min viktminskning. Det kan man int låta bli att vara nöjd med. Sedan jag började med min viktminskning igen i maj (eller för 49 dagar sedan för att vara mer exakt) har jag tappat 16 kilo. Det känns också helt fantastiskt.
Jag har gjort det tidigare men tänkte att jag igen skulle redovisa mina mått, som gått från enorma till bara stora. Men som kommer att fortsätta från stora till normala. OBS att måtten gäller från då jag vägde 130 kg och startade min viktminskning. Jag gick då ned 13 kg under november och december (till 117 kg) och sedan blev jag gravid. därav en paus under tiden jag var gravid (december 2010- 5 september 2011) och under tiden jag ammat så mycket att jag inte fått hålla på med viktminskning (5 september 2011 - april 2012, jag började dock inte viktminska på riktigt förrän 7:e maj). Jag vill också tillägga att från jag blev gravid på 117 kg tills jag började viktminska nu igen så hade jag tappat 5 kilo (eg ytterligare lite, men jag la på mig det igen).
Så vi kan räkna min viktminskning på två sätt 1: 130 kg med en paus, eller 2: 112 kg. Jag vill dock såklart räkna från när jag var som störst och hade jag inte blivit gravid så hade jag fortsatt där jag var och hade alltså vägt betydligt mindre idag (om kanske till och med i mål).
Mina mått är alltså som följer (och ignorera gärna min extremt snygga uppställning. Det går inte att använda tab i dokumentet och det gick inte att kopiera in fint från word heller)
Uppmätt Vid 130 kg Vid 96 kg Total minskning
Midja (navel) 119 cm 91 cm -28 cm
Buken 142 cm 115 cm -27 cm
Under byst 105 cm 89 cm -16 cm
Överarm 53 cm 43 cm -10 cm
Underarm 33 cm 28 cm -5 cm
Handled 19 cm 16,5 cm -2,5 cm
Hals 40 cm 34,5 cm -5,5 cm
Lår 94 cm 74 cm -20 cm
Vad 55 cm 45 cm -10 cm
Vrist 30 cm 24 cm -6 cm
Stuss 147 cm 120 cm -27 cm
tillkommande vid senare mätning
Uppmätt Vid 117,8 Vid 96 kg Total minskning sedan tillkommande
Mage över navel 111 cm 96 cm -15 cm
tillkommande vid senare mätning
Uppmätt Vid 104,7 Vid 96 kg Total minskning sedan tillkommande
Knä 50 cm 44 cm -6 cm
Armbåge 29,5 cm 28 cm -1,5 cm
Ringfinger 6,5 cm 6 cm -0,5 cm
Omkrets uppe 135 cm 126 cm -9 cm
Omkr. under stuss 128 cm 116 cm -12 cm
Total minskning sammanlagt över kroppen sedan 130 respektive 117 och 104 kg
201 cm
