Igår när jag låg och försökte somna så insåg jag att jag helt glömde blogga på dagen. Det får med andra ord bli ett "dubbelinlägg nu.

 

Först hade jag tänkt igår att jag skulle berätta om Tomas. Som ni vet så har han ju gått ned ganska mycket i vikt nu. Allt som allt från hans tygsta vikt någonsin och fram till nu är det ca 20 kilo och sedan han startade med att följa mina råd är det ca 10 kilo. Det kan tyckas att det inte hänt så mycket med Tomas vikt sedan han startade sin viktminskning för några månader sedan nu och det är helt sant att han stannat av lite. Anledningen till det är att min kära man så klart har sin egen vilja och är man stundtals inte nog motiverad så kan det hända att man pausar (det är därför jag så ofta talar om att sätta klara mål och ha ordentliga målbilder).

Men så började han fundera för sig själv härom dagen. Nog för att Tomas trivs mycket bra i sin nya vikt, men så är det trots allt 9 kilo från målvikten (eller några centimeter till komforten) och Tomas valde därför att omedelbart starta igång sin viktminskning igen. Imorgon är det vägdag för honom och det syns att han redan tappat nåt kilo den här veckan. Om det innebär minus på vågen från senast eller om han gick upp nåt under sin paus vet vi dock inte än. Men nu kör vi, hoppas ni följer!

 

 

 

Hösten har stormat in och ingen har väl det missat. Den är ljuvligt vacker och stundtals är det så underbart härligt att vara ute och njuta i det friska men ändå hyfsat varma vädret. Jag har inte tagit någon powerwalk sedan jag skaffade crosstrainern skall erkännas, men det är eftersom crosstrainern är ren kärlek för mig. Dock funderar jag på att ta en riktigt härlig powerwalk någon dag innan löven fallit av och bara passa på att njuta.

 

 

Nu har jag precis spenderat strax över en timme här med att besvara lite av era frågor. Ni måste ha tålamod med dem tyvärr, då jag får så mycket att jag inte riktigt hinner med. Men jag tänkte att jag nu ska försöka att stadigt svara på en del öppet och en del direkt i kommentarerna. Ni är alltid välkomna att fråga, för om jag ser att det är väldigt viktiga saker så kan jag ibland kliva in och besvara på en gång. Glöm inte att bifoga er mail för jag kan även svara på så vis ibland.

 

Igår var vi och åt på Mc Donalds på kvällen. Jag kunde nästan fälla en liten tår av glädje kan jag säga -för ÄNTLIGEN smakar det glutenfria hamburgerbrödet som det ska. Så igår kunde jag njuta av en Big Mac med riktigt gott, mjukt och saftigt bröd till skillnad från det tidigare som var som en skosula (enligt mig). Till och med Tomas som är Mr superkräsen när det kommer till brödkonsistens på glutenfritt (han tål ju vanligt men brukar smaka mitt för att jämföra) tyckte att brödet var riktigt bra. Kul! Nästa gång ska jag komma ihåg att ta en bild åt er också.

 

 

Den här helgen kommer jag att vara ensam hemma med barnen eftersom Tomas ska på ett företagsseminarium. Själv har jag massor att repetera för premiären av årets club 96 stormar närmare och närmare för var dags som går. Det är så himla roligt att vara med och spela revy i år igen. Nu är biljetterna släppta också, så är ni intresserade så kan ni maila mig på [email protected] så ska jag berätta mer

 

God förmiddag allihop. En svullen Linda vaknade upp idag igen. Jag är som en stor vätskeblobb just nu och har ingen aning om varför. Men ja, det är inte mycket mer att göra åt det än att vänta ut det.

 

Idag kommer min kära make hem efter att ha arbetat borta under veckan. Det är så klart alltid trevligare att ha honom hemma än borta, så det ser jag fram emot. Dock skall jag spendera kvällen med goda vänner just ikväll. Ni minns kanske att jag var med i en revygrupp förra året? Club 96 heter den och det var första året jag var med.

 

 

Det kommer att gå av stapeln under hösten igen och ikväll är det möte, middag och lite fest för de som kan och vill. Själv kommer jag att åka hem efter middagen. Jag är inte mycket för alkohol nu för tiden. Visst, jag tycker det är gott ibland -absolut. Jag tycker om att ta någon öl, en drink eller ett glas vin. Men det är något som förändrats i min kropp sedan jag tappade vikten. Ja kanske det faktum att jag är så pass liten i kroppen idag i sig -men jag blir onykter på ingenting och jag tycker inte det är så speciellt roligt att rangla runt i fyllan och sedan vakna bakfull nästa dag. Så det är sparsamt och sällan drickande för mig. dessutom innehåller alkohol mycket kalorier så bara av den anledningen är det också bättre att göra det mer sällan än ofta.

 

 

Något mindre bra idag är att jag vaknade med smärta i gallan igen. Det är också något jag skrivit om tdigare, men inte vet om ni minns? Jag har efter viktminskningen fått gallsten och på ultraljudet i februari så visade det sig att jag hade ordentligt många stenar som ligger och smärtar då och då. Dock har jag varit befriad -tack! från gallstensbesvär sedan i februari, så jag har nästan inte ens tänkt på det faktum att läkaren fortfarande inte hört av sig som de sa att de skulle göra. Men nu hade jag ordentliga känningar med efterföljande småkramper på morgonen idag, så vi får se vad som händer. Hoppas jag ska slippa anfall i alla fall.

 

 

Igår stod vågen på 55,4 kilo och det är så pass nära 55,0 att jag känner att det nu får räcka. Jag måste ändå tänka på den extra hud jag också bär på kroppen. Jag har nu tänkt att gå upp till 57 kilo igen eftersom det var där jag trivdes som bäst med kroppen. Jag gillar att vara liten, men vill inte att det ska gå till överdrift. Vart jag sedan i slutändan kommer att hamna med vikten och känna mig som mest bekväm (då syftar jag inte på en viktökning -utan på om jag ligger på 56 kilo, 57 kilo eller 60 kilo -men inte över) det återstår att se. Jag vill nu också börja bygga mina muskler mer och gissningsvis kommer detta också få mig att gå upp något kilo i vikt. Jag känner att från och med nu kommer vikten inte vara det viktigaste, utan hur jag mår och ser ut i kroppen. Jag gjorde denna livsstilsförändring för att nå till en nivå som jag är nöjd med och där är jag nu. 

 

Nu börjar alltså resa nummer två för mig. Det handlar om att hålla min vikt ordentligt, så att den inte råkar sticka iväg och jag går upp. Jag tror nog att jag ska orka ha den diciplinen i kroppen för jag känner så starkt att jag vägrar bli tjock igen. Men att vara tjock och hälsosam är två skilda saker och det ska man inte glömma. Egentligen var jag redan i mål när jag nådde mina 60 kilo, det var bara det att jag ville ha ett spelrum om ett par kilon och sa redan då till min man att jag trodde 57 vore den bästa vikten, men satte 55 som slutmål eftersom det var en jämn och bra siffra. När jag passerade 57 och kom under så började det gränsa lite till för smalt och den tjejen vill jag inte vara. Så från och med nu börjar min viktstabilitet. Jag kommer dock att blogga på som vanligt angående hälsa och vikt. Ni får gärna fortsätta ställa frågor om viktnedgång och be om tips och råd. Jag hoppas ni vill fortsätta att följa min resa som är långt ifrån över.

 

 

Ett år till har passerat och det här året har varit ganska intensivt på många sätt. Samtidigt har det varit helt fantastiskt för oss alla. Jag tänkte här bjuda på en liten årskrönika på året som har passerat. Må nästa år bli lika fantastiskt eller ännu bättre.

 

Januari började som de flesta andra år. Med pulkaåkning och alldeles för mycket godis och Mc Donalds. En 25 kg lättare Linda förvisso, men fortfarande stor och åter igen inne i samma gamla vanliga ätamönster (med en skillnad och det var att jag hela tiden höll koll på vikten, så att jag inte skulle gå upp i vikt). Leo hade hunnit bli 4 hela månader och inne på sin femte. Jag hade egentligen här inga planer för mitt år. Jag visste att jag så småning om skulle börja banta igen -men jag tänkte inte så mycket på det i det här skedet. Livet gick på halvfart för oss alla.

  (klicka för större bilder. Gäller alla miniatyrer)

 

 

Jag börjar tänka på hur jag ser ut efter gravidtet igen och försöker att komma ur mammalunken. Fortfarande inne i dåliga mat och godismönster så kröp vikten sakta uppåt. En rolig händelse kantas av något hemskt då Marcus tappar sin första tand och Oliver ca en timme senare -av misstag (och så klart utan vår vetskap) fått tag i en julbrosch som jag har liggande. Den satte han i halsen och kunde inte andas ordentligt. Vi fick tillkalla ambulans och de fick akutköra en blå Oliver till sjukhuset, medan de ringde efter extra assistans. En mycket upprörd Marcus och jag springer i cirklar hemma, medan mormor skyndar hit för att ta hand om Marcus så jag kan åka till sjukhuset och möta upp Oliver och Tomas. Det planerades en sövning för att operera ut broschen då den satt illa, men fantastiska Oliver lyckades kräkas så att trycket fick brsochen att flyga upp ur luftröret och faran var över. Barnen får en syskonvag och snön smälte bort

 

 

 

Jag funderar allt mer på hur jag ser ut, till följd på att vikten hamnat allt högre upp. Den peakar mellan 110-11 kilo stundom. Marcus börjar springa på provfilmningar för reklamfilmer, pojkarna får vattkoppor och Leo växer så det knakar. Tomas börjar att jobba mer i studion och producerar ny musik. Första värmen så man i solen kan ta av sig jackan kommer

 

 

 

Värmen håller i sig vilket var tidigt och härligt. Vi firar underbar påsk med massa godis, men jag börjar tänka kring hur jag äter godis och om jag verkligen bör.. Jag börjar småkolla lite på hur jag ska göra när det är dags att sätta igång så fort jag får (men ammade fortfarande här). Marcus får sina första reklamfilmer och Leo fick en tillsammans med Marcus. Och mer tänder trillar ur Mackans mun

 

 

 

Årets första grillning. Marcus spelar in en reklamfilm till och Oliver är stand in i en reklamfilm (han fick dock aldrig filma). Värmen fortsätter att vara och det blir riktigt sommarvarmt. Jag tar ett beslut för framtiden och mitt liv den 7:e maj. Den dagen bestämde jag mig på allvar att det var dags att ta tag i mitt liv och viktminskningen. Vågen visade 112 kg och jag visste att om jag inte satte igång igen så skulle jag inte komma igång. Dessutom kände jag mig tjock och obekväm så det räckte. Marcus första reklamfilm, för Tallink Silja (Leos också) börjar gå på tv. Jag läser Fifty shades böckerna, börjar med min viktminskning och powerwalks. Under maj så tappar jag hela 10 kg

 

 

 

Jag kör hårt med viktminskningen. Försöker hitta inspiration genom bloggar men har så svårt att hitta olika bloggar så jag startar den här, med förhoppning om att kunna inspirera andra att ta tag i sin viktminskning. Jag hamnar under 100 kg för första gången sedan 2004 (!). Jag kan korsa benen när jag sitter, också för första gången på flera år. Jag trampar vidare på mina powerwalks och kör med min mat. Värmen försvinner och den kommer i princip aldrig tillbaka. Jag belönar mig själv för min första minusintervall på 10 kg. Tomas bygger en altan hemma hos min lillasyster och Marcus har sin första skolavslutning och har därmed slutat förskoleklass

Lite värme åter och jag passar på att ta med barnen ut på promenader så fort solen skiner. Vi åker till Eskilstuna med vänner och när vi kommer hem så plockar jag fram min crosstrainer och gör till min bästa kompis. På den kan jag köra tills svetten rinner. Jag belönar mig för mer viktminskning med nya skor. Vi tränar inför en spelning som ska komma i augusti. Marcus reklamfilm för Mc Donalds börjar gå på tv. Jag fyller på garderoben med nya kläder och sätter på mig kjol för första gången på fler år än jag minns. Jag börjar skönja nyckelbenen och kärar ned mig i en riktig drömsko 

 

 

Jag och min lillasyster Sandra går på museum med barnen och jag och Tomas firar 7-årig bröllopsdag med middag på restaurang (och mina drömskor hade jag köpt in for the occation). Jag har tappat mer vikt, kärar åter ned mig i kläder och skor. Marcus sista reklamfilm börjar gå på nätet och tv i andra länder. Oliver tycker han är cool när han är kortklippt och gör en häftig min och vill att jag förevigar ögonblicket på foto. Vi har spelning på min väninnas 30-årfest. Jag fortsätter att ta powerwalks då och då mellan mina crosspass och orkar även med en ordentlig svamprunda i skogen med min pappa. Jag vågar köpa mig lite nya kläder för presentkortet jag fick när jag fyllde 31. Jag kommer ned till 79 kg och har alltså tappat hela 50 kilo. Marcus börjar i första klass!

Jag och mina systrar samt min svåger, spenderar en heldag på gröna lund och far bland karusellerna som småbarn. Leo fyller ett år och jag börjar kära ned mig i vinterjackor

 

 

 

Jag blir tillfrågad om att vara med i Club 96 (!) Tomas och jag bestämmer på 20 sekunder att jag ska tacka ja och en underbar tid startar. Jag tar bilder i mina gamla kläder och hittar även ett målplagg. Vi spelar in lite ny musik. 100-årskalas på Ljusterö då Tomas syster Anna-Karin fyller 40 och Tomas mamma Elisabeth fyller 60. Jag är överlycklig (även om det inte syns på bilden, haha) för att mina nyckelben syns. Jag har alltid tyckt det är så vackret när de syns. Hösten tågar in och värmen ut. Det sker på mindre än en vecka

 

 

 

Vi målar om hemma och det är uppfriskande och härligt. Min lillasyster Jenni hjälper till med detaljer. Hösten har verkligen kommit för det börjar bli kallt. Jag börjar arbeta igen efter mammaledigheten.. Tomas blir pappaledig. Jag tränas dansgympa med min lillasyster Sandra, på friskis och svettis, på måndagagskvällar. På tisdagar och lördagar repas det för fullt med Club 96. Jag blir för liten för mer kläder. Vi umgås med goda vänner

 

 

 

Club 96 har premiär och vi har så grymt roligt när vi håller på. Jag når ett stort mål och har tappat 60 kilo. Vi börjar julhandla och i slutet av månaden åker även julpyntet upp. Jag startar upp som karaokevärd men hinner bara köra premiären innan föreställningarna tar tiden. Således tar min syster Jenni över i väntan på att jag kan komma tillbaka igen. Jag har fått veta att jag ska få göra en bukplastik på Strandkliniken den 18 December och jag längtar mig blå tills dess. Första snön faller

 

 

 

En händelserik månad. Jag rasar i vikt igen (ca 10 kg). Det kantas av att bli uppringd av Aftonbladet som frågar om jag kan tänka mig att vara ansikte utåt för Viktklubb, samt vara med i en artikel och senare webTv. Jag blir jätteglad och tackar så klart ja. Jag passar i mitt målplagg och får nya kläder igen -av underbara vänner. Det förbereds för julen och plastiken. Föreställningarna tar slut och vi kör en avslutning med julmiddag tillsammans med 96-gänget. Tack för en underbar tid! 

Jag kärar ned mig i mer kläder och speciellt en onepiece i storlek 170 från barnavdelningen (fördelen med att vara kort). Jag räknar ned till plastiken och den 18:e är dagen kommen. Jag far in till ett julfint stockholm och blir av den underbara Dr Oya Kocabalkan, av med 920 gram hud på magen. Även om jag blir något handlikappad så firar vi en fantastisk jul med familjen. Jag träffar en av mina vänner, familjen äter på restaurang när jag orkar ta mig upp och detta följs sedan av två besök på kliniken för att töma ut extra vätska ur magen. Jag får visst ta det lite lugnare.

 

 

 

 Före jag fick Leo. 130 kg till 117

 

 Slutet av april i år ca 112 kg

 Idag på morgonen 61 kg

 

 För 15 dagar sedan såg jag ut så här

 

 För 4 dagar sedan

 

 Idag på morgonen

 

 

 

 

 

 

 

Jag tänkte börja med ett inlägg som jag brukar kalla för fotokavalkad. Jag har som sagt inte varit så bra på att skriva nu under hösten. Egentligen sedan jag började arbeta den 1 oktober, så under två månader nu. Jag har bett om ursäkt förut, så det hoppas jag ni ursäktar och som vanligt, med förhoppning om att det ska bli bättre (i alla fall så fort det är klart med revy och annat som tar mycket tid) så kommer jag nog att ha mer tid till att blogga. Huvudsaken är att ni vet att jag fortfarande följer era bloggar, trots att jag inte kommenterar så mycket. Här kommer i alla fall fotokavalkaden, så får ni se lite av vad jag haft för mig på sista tiden

 

Ytterligare en vecka har gått och den har gått fort. Det har varit att göra varje minut känns det som. I fredags hade jag mina föräldrar och min syster att se på revyn och på lördagen var det helt proppfullt med folk. Bl.a. var Bosse Parnevik på plats och tittade, vilket var lite nervöst eftersom han är gammal i gemet vad gäller revy och sådant. Det var en riktigt rolig kväll. Men igår bröt den där hemska "ny förskola, nya bakterierförkylningen" ut och det gäller både mig och barnen. Idag vaknade Leo med hela 39,3 i temp på jag ser inte att det blir tillbaka till förskolan förrän tidigast onsdag.

Med vikten går det dock bra. Vi har gjort lite julgodis här hemma i helgen och igår smakade jag 4 stycken rompraliner, vilket var hela helgens godis för mig. Jag kände att det kanske var dumt att göra det dagen innan vägdag men det gick helt okay i alla fall. Så här är veckans resultat 

 

Hej! Nu tycker ni kanske att jag har försvunnit igen? Men jag har haft en helg full med föreställning och julshopping så det har inte funnits energi om jag ska vara ärlig.

 

I fredags efter jobbet så gick jag direkt till teatern. Det var extra mysigt den här helgen med föreställningar för i fredags hade jag vänner, min syster och Tomas där. Jag älskar att uppträda när Tomas är i publiken, jag känner sådan energi då. Synd att han inte alltid kan vara med haha. Det blev som vanligt en sen kväll.

Igår vaknade jag 9.50 och fem minuter senare var det bestämt att vi skulle till IKEA för lite julshoppning. Så vi var där i några timmar igår. Vi var hemma igen till 15 och då var det bara att duscha för på lördagar ska vi vara en timme tidigare (kl 16) På teatern. Igår var det mysigt att uppträda, lite extra mycket, för igår var min äldsta son Marcus med och tittade. Egentligen är det inte för barn så, men han ville se mig och jag tyckte det var så himla mysigt att ha honom där. Innan föreställning hjälpte han cateringpersonalen att duka borden och fixa där, för att han tyckte det var roligt. Lilla gullunge. Efter föreställningen, när vi plockat i ordning, så skyndade jag bort till karaoken för att kolla till hur det gick för Jenni att vikariera för mig (Jenni min lillasyster). Det gick toppenbra så jag vara bara där i 20 minuter, innan jag hastade hem till Tomas.

 

Vi såg lite The Big Bang Theory, men sedan somnade han i soffan (klockan var 22.30 när jag kom hem) och då såg jag The vampire diaries och plastikkirrurgi före och efter. Jag hade inte ro att gå i säng då jag inte haft min kväll än. När jag väl la mig sedan så tog det i alla fall en 30 minuter innan jag somnade -kanske mer.

Idag blir det full upp också. Första ska vi julhandla i Täby, sedan kommer min väninna dit och då ska vi äta lunch, samt se sista Twiligtfilmen, Breaking Dawn 2. Ja och imorgon börjar ännu en arbetsvecka. Jag hoppas den börjar lika roligt som den andra slutade, med att jag hör av kliniken att min remiss kommit in, så jag får en tid för besöket innan operationen.

 

Sedan måste jag klämma i allt jag bara kan med vikten, eftersom jag skulle vilja hinna tappa så jag ligger i alla fall på max 65, då jag gör operationen. Helst något under och så nära 60 som möjligt. Men det kan ju vara omöjligt att lyckas med det här på den lilla tid som är kvar. Ja om jag fortsätter att tappa ett kg i vecka så går det nog bra, men går det ned några veckor igen (och jag ser tendenser för det på vågen.. bita naglar) så är det ju kört. Jag vill bara inte att jag ska operera mig och sedan tappa mer vikt och således få lös hud igen. Icke. Men jag vill inte behöva skjuta på operationen heller för jag fick höra att kliniken som ska operera mig tydligen är en av de allra bästa på just bukplastik och de är ju privata också. Skulle jag inte kunna operera mig nu så blir jag nog tillbakaskickad till sjukhuset och de vanliga kirurgerna där. Jag gnäller så klart inte, men har jag chansen och turen att få det på kliniken så tar jag den gärna. Men att klämma i med vikten är ju också en bedömningsfråga. Jag kan kanske inte göra så mycket mer än jag gör nu, förutom att träna. Jag måste börja träna nu igen. Nu är det två hela veckor utan träning och det känns inte bra. Skulle behöva lite crosstrainer känner jag och nu mår jag bra igen så det är bara att köra. Hinner jag så börjar jag med den ikväll igen, annars premierar jag veckan med att äntligen kunna gå på min älskade dansgympa imorgon kväll (förra veckan kunde jag inte eftersom vi hade rep och i måndags mådde jag dåligt). Här ska brännas fläsk.

 

 

Nu är det dags att sova efter en intensiv vecka och veckoslut. Hela veckan har ju som jag sa tidigare, gått åt till rep, rep och rep och under helgen har vi haft premiär och föreställning nummer två. Idag har varit min enda lediga dag på över en vecka, så vi passade då på att åka och julhandla samt fixa fördelsedagtspresent till Oliver som fyller 4 på tisdag. Sista delen av dagen har jag städat, grejat i förrådet, satt upp lite belysning och sedan välförtjänt sjunkit ned i soffan, tillsammans med Tomas, klockan 20 och spenderat kvällen med att se på The Big Bang Theory.

 

Mina föräldrar, Tomas och min ena syster såg på premiären i fredags (min andra syster kommer nu i helgen som kommer) och Sandra fotade en del med sin mobil. Jag ska visa de bilderna här nu. Pappa fotade massa med systemkameran så, så fort jag fått de bilderna så får ni lite tydligare bilder. Sandra filmade också med mobilen när jag sjöng. Jag ska be henne att få det sedan (om ingen annan filmar innan, för hon åkte till dubai idag och är borta i lite över en vecka) så ni får se.

En fråga också, är det någon av er som vill komma och revyn? För på fredag har vi en liten specialare. Är ni intresserade så maila mig på [email protected] så ska jag berätta

 

God förmiddag. Det är en mycket trött och sliten Linda som skriver ett inlägg lite snabbt här idag. Hade jag inte haft möjlighet att arbeta hemma så hade jag behövt vara sjukskriven idag. Tack och lov så går det ju så jag slipper tappa mina timmar. Jag mår däremot inte bra i alla fall vilket är rent fruktansvärt nu när premiären av club 96 faktiskt är imorgon. Jag tror att anledningen till att det kommer nu är för att man går runt och spänner sig och stressar. Som jag nämnde så har hela den här veckan handlat om endast sova, äta, jobba och repa. Det är extremt roligt, jag älskar det, men trött är jag ändå. Ja snart är intensivtiden förbi och vi får äntligen komma igång och visa upp oss för le publicum. Nu ska jag fortsätta jobba men först tänkte jag visa er lite bilder från repen 

 

Vad händer med all tid? Ja, idag har det förvisso varit fullt upp för på en gång på morgonen var det bara att fixa mig för att uppträda med Club 96 (promotion) här i centrum där jag bor. På en gång efteråt var det rep med 96 och kvällen gick förbi lika snabbt den. Vi har gjort klart all målning i musikrummet och börjat möblera och greja (bild kommer sedan). Sen har vi hunnit slappna av lite i soffan också skönt nog. Men jag ser på klockan och den är redan efter 00 och jag kan inte annat än fundera på hur det gick till att det gick så snabbt.

 

Jag känner mig fortfarande som om jag är sämst på att höra av mig och uppdatera er nu, men jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det skulle försvinna så mycket tid mellan arbete, träning, rep  och målning att jag inte skulle orka sätta mig ned och svara på kommentarerna som ni gett mig, underbara ni. Jag hoppas ni förstår hur mycket styrka och glädje ni ger mig! Om ni känner att jag inte är inne här tillräckligt ofta så får ni självklart lägga till mig på facebook om ni vill http://www.facebook.com/lindaskimra för där brukar jag i alla fall titta in med jämna mellanrum eftersom jag ser en liten bild på mobilen när det händer nya saker på fb.

 

Idag hämtade jag ut min nya telefon, en samsung galaxy s3. Vad tror ni de missat? Som gör att jag inte kunnat greja nåt alls med den idag? Jo att skicka med ett minisimkort. Så det blir att fixa det imorgon så jag får starta min nya telefon. Ska bli så härligt att få en bra telefon igen. Jag har älskat min HTC sensation kan jag säga, men den börjar bli pensionär nu och lever sitt eget lilla liv ibland.

 

Från dagens uppträdande