Bland det viktigaste jag sagt

Nu måste det bli stopp på hetsen kring kroppen. På riktigt så säger jag det här eftersom jag ser överallt hur det tenderar att  gå alldeles för långt. Vi lever i en värld som just nu har taskigt sjuka ideal vad gäller kroppar. Vad som "gäller" idag för kvinnor är dessa kroppar (de är också jättefina, så inget missförstånd blir)

 

 

och det är inte det minsta konstigt att det skapar hets. Om folk tror att det är så här de ska se ut för att duga och vara en komfortabel del av vårt sammhälle, då har kroppshetsen gått för långt. Jag säger inte att man inte ska försöka nå sina drömmar och mål, det vore hyckleri för det har ju faktiskt även jag gjort. Men däremot har jag varit noggrann med att ända från början i min blogg, påpeka det faktum att vi har alla olika kroppar med olika förutsättningar. Därför ska man inte jämför sig med andra utan endast med sig själv. Den egna kroppen är vad som skall förändras och den har sina egna möjligheter. Så längre vi jagar andras kroppar så kommer vi aldrig att bli lyckliga i våra egna. Sedan är det också dumt att jaga ideal som man egentligen inte alls vet huruvida de stämmer eller inte. För även de flesta män tror att de måste se ut så här för att duga

 

 

och vi kvinnor tycker att visst, det är fint men det finns ingen som helst nödvändighet att våra partners ser ut så här (jo jag vet att alla är olika och att för vissa är det väldigt viktigt). Faktum är att somliga av oss även gillar om det finns lite mer på kroppen än så här. Likaså gäller för våra karlar. Är du tillsammans med eller gift med en karl (eller kvinna) som inte accepterar dig för den du är och den kropp du för tillfället bär, då är det inte dig det är fel på. Punkt.

 

Vad man alltså måste börja fokusera på är som jag skriver ovan, att man har sina egna förutsättningar. Hur man kan se ut i kroppen (utan hjälp av formande plastikoperationer) är alltså helt individuellt och beror på hur kroppen är formad. Det finns som bekant olka former på kroppar. Breda höfter, päronform, fytkantig, timglas, smala höfter osv. Dessa underliggande former spelar helt in på slutresultatet. Så gör även vår längd. För tänk på att man kan ha ungefär samma vikt men ändå se väldigt olika ut.

 

 

För oss som har barn ligger också ett väldigt stort anvar i hur vi talar om våra kroppar, andras kroppar och utseenden. Hemma hos oss har vi en absolut nolltolerans mot hånande av något slag. Hos oss kan man alltså inte höra kommentarer framför tvn som "haha hur ser han ut då" för att kommentera någons roliga frisyr. På samma vis pratar inte vi framför barnen om hur vi upplever våra kroppar. Det skall erkännas att det stundom har varit svårt att driva igenom min viktminskning utan att prata om min kropp på ett negativt vis framför barnen. Men istället har jag lagt absolut fokus på det positiva då det varit i närheten. Det negativa som jag har känt det har jag tagit med min man. Sedan får man så klart tycka vad man vill om det också, men hellre det för barnens skull då det sista man skall är att skapa vikthets för barn.

 

 

Vad gäller hur jag talat om min kropp framför min make så kan jag inte annat än säga att jag har den för mig absolut bästa karl som finns. Han har älskat mig genom alla de former jag burit genom åren. Från de 92 kilo jag bar när vi träffades, till de 130 jag hamnade på som tyngst, de 47 jag vägde som minst, de 55 jag väger nu samt allt däremellan.

 

 92 kg sommaren 2004 när vi träffades (klicka på miniatyrerna för att de ska bli större)

 112 kg nådde jag efter jag fött Marcus

 112

 Gravid med Oliver 2008

 115 kilo nådde jag efter att jag fött Oliver

 130 kilo 2010

 117 kg och gravid med Leo 2011

 112 kilo våren 2012

 70 kg hösten 2012

 60 kg januari 2013 och bukplastiken är gjord

 47-50 kg sommaren 2013

 95-97 kilo efter en snabb viktökning på våren 2014 (pga sjukdom)

 95 kg våren 2015

 80 kg i början av sommaren

 70 ca efter sommaren

 60 ca när vintern kom

 57 kg i december

 55 kilo nu och stadigt sedan slutet av december

 

Och i alla dessa vikter har alltså Tomas älskat mig ändå, oavsett storlek. Sedan ligger det hos mig att jag ville gå ned i vikt igen efter jag blev frisk och det är eftersom jag trivs bäst så här. Det är en känsla i min egen kropp och efter mina egna förutsättningar. För tänk på följande; ALLA kroppar är faktiskt lika vackra och det enda som skall styra hur vi vill att vår egen ska se ut, det är vår egen trivsel och känsla

 

 

 

 

 

Så bra skrivet! Fortsätt som du gör, du är en STOR inspirationskälla! <3

Tack för att Du delar med dig av dina erfarenheter och din visdom. Jag har läst många av dina dagboksinlägg flera gånger om för att jag uppskattar dina tankar och de råd du delar med av till oss. Tusen tack!

Grymt bra skrivet!

Du är så himla söt, klok och vettig. Tack för din blogg som är ett andrum i hetsen och tack för att du skrev det här.

otroligt bra skrivet! :) tack för det.

Tack för att du skrev om denna galna vikthets. Så sjukt när små barn pratar bantning och är fixerade vid kilon och centimeter. Hu!

Och jag tycker det var en så fin kärleksförklaring till din man. Det är så viktigt att få stöd från sina närmaste när man behöver det som mest; t ex när man kämpar med viktnedgång.

Kram och fortsätt inspirera!