Gastro, kolo, tivoli och bröllop

En lyckad gastroskopi och koloskopi gjordes igår eftermiddag. Jag tyckte inte att det gjorde ont eller var läskigt. Det som var jobbigt var att det var så svårt att svälja då jag gjorde gastroskopin. Men läkaren sa att det såg fint ut och det är ju kanon. Då sköter jag troligtvis min glutenfria kost som jag ska.

 

 

Igår kväll var vi också på tivoli med barnen vilket de älskade <3

 

Sedan har det varit träning inför ett bröllop som jag sjungit på idag. Det är verkligen nåt magiskt med bröllop. Jag kände inte brudparet utan detta var ett gig, men jag blev ändå så tårögd när bröllopsmusiken ljöd och hon så vacker kom in där. Det är fantastiskt att få förgylla någons vigsel med att sjunga för dem.

Efter det var det bara att åka hem till barnen och Leo som är sjuk här hemma. Vi hade tänkt hitta på nåt kul efter jag och Tomas varit i kyrkan, men det fick bli att ta det lugnt. Men jag har också varit lite småsjuk i veckan så det har inte blivit nåt tränande eller några fler powerwalks för mig tyvärr. Jag hoppas jag ska må bra i veckan som kommer så att jag kan komma ut och gå igen. Jag saknar min cardioträning. Dock står jag still i vikt så allt är som det ska.

 

Imorgon är det mer rep med Club 96 och Tomas ska med barnen på förhandsvisningen av Disneys Flygplan! Jag erkänner att jag är lite avundsjuk, men repet går tyvärr före då jag pga fastan inför koloskopin inte kunde vara med och repa i torsdags. Filmen får jag se längre fram.

 

 

 

Tomas har också vägt sig för veckan och så här har det gått för honom:

 

Startvikt: 88,0

Nuvarande vikt: 79,0

Veckans viktminskning: -0,5 kg

 

 

 

 

Härligt att höra att udnersökningarna gick bra! Alltid lite läskigt med sådant...

Kram ♥

Hej! Har just hittat din blogg och blivit TOK-inspirerad! Har 15 kg för mycket ungefär, och det har känts hopplöst. Men nu har jag börjat räkna kalorier och försöker röra på mig mer, läst mycket av dina tankar och fascinerats av dina före-och efterbilder. Herregud vilket fokus du måste haft!!! Grymt imponerad! Kan annars tänka mig att när man känner sig någorlunda smal, att man nöjer sig där och sen börjar moffa mat igen, men du har verkligen sett ditt mål där framme och inte gett upp! Häftigt! Kunde du bli av med så mycket övervikt, så nog f-n måste väl jag klara detsamma?!?

Har två funderingar/frågor som jag inte lyckats hitta svar på här i bloggen, så jag tänkte ställa dom direkt till dig om det är ok.
För det första undrar jag hur du tänkte kring dina hungerskänslor i början (om du minns). När man som jag är van att trycka i sig ohejdat, uppemot 5000 kalorier per dag, och sen gå ner till 1600 kcal/dag, det gör ju att jag är hungrig rätt ofta. Hur bör jag tänka kring det? Försvinner hungerskänslorna när magsäcken krymper? Blir man mätt på mindre så småningom? Tycker det är jobbigt att känna hunger :-)

För det andra är jag nyfiken på hur dun relation förändrats efter alla dessa kilon. Nu har ju din sambo varit med på hela resan, så för honom är det såklart ingen före-efter-chock som för nån som aldrig sett dig tidigare. Men han var ju tillsammans med en mycket överviktig kvinna, som han älskade. Och nu lever han "plötsligt" med en petite kalaspingla som ser tio år yngre ut. Hur har han tacklat detta? Och hur har dina känslor hållit sig så stabila för honom, när allt annat kring hela din varelse blivit så extremt förändrat?

Oj så långt detta blev. Blir jätteglad om du tar dig tid att svara!

Hälsn Ellinor

Hej. Skulle gärna vilja veta vad din man äter under veckorna samt hur han tränar. Du har en mycket intressant blogg.
Maria

Det går bra för Thomas också, hur bär han sig åt? Äter han bara mer medvetet än innan? :)