Mitt varmaste tack
Publicerat 2013-02-27 11:04:16 i
Allmänt
Jag vill börja detta inlägg med att tacka för era fantastiskt fina kommentarer till mig igår, efter mitt inlägg om tjejerna som pratat om mig. Det värmde att öppna bloggen och se allt ert stöd i frågan. Jag ska försöka ta era råd och hålla huvudet högt. Det förefaller trots allt som fler litar på mig än de kanske (och förhoppningsvis) få som inte gör det. Mitt varmaste tack!
Igår hade jag för första gången sedan innan viktminskningen, känslan av att jag ville äta eftersom jag var ledsen. Jag kände i ärlighetens namn för att köpa mig en påse godis och äta för att jag var lite deppig. Nu menade jag inga mängder godis utan kanske bara en snickers eller så, men ändå. Jag vet att det inte hade varit "FEL" och jag kommer säkert att göra så någon gång i livet -liksom de flesta någon gång gör. Det är trots allt skillnad på att äta ett kilo godis för att man är deppig och bara en liten bit. Men jag öppnade hjärtat i Viktgruppen på Facebook (en grupp jag startat för några månader sedan) och fick så oerhört mycket stöd och pepp där (liksom här av era kommentarer) att min känsla helt vände om. Istället tog jag kraft i mig och ställde mig på crosstrainern och brände av ett 94-minuters pass. Jag var extremt nöjd efteråt för att jag stod emot, men också tacksam för att jag kan hämta stöd från er -liksom ni kommenterar att ni gör från mig. En fantastisk balans av ett givande och tagande.
Idag är det en bra dag som vanligt igen. Vågen visar fint, solen är framme och alla era kommentarer och ert stöd har tagit bort alla negativa känslor jag kände efter jag fick höra om pratat om mig. Jag började dagen med ett möte på arbetsförmedlingen -ett obligatoriskt som arbetslös. Det är "bara" min andra vecka som arbetslös nu, men jag vill helst få ett arbete redan "igår", så jag tar dessa möten seriöst och tar in informationen därifrån. Idag handlade det om CV och var faktiskt mer intressant än man skulle kunnat tro. Så det var bra.
Idag ska jag fortsätta söka efter arbete och ta hand om mina sjuka barn. Tomas är hemma och tar en pappadag idag också, så jag får lite vuxet sällskap. Eftersom jag mår bra idag så kommer jag också ta ett träningspass sedan ikväll igen. Jag håller tummarna för att jag fortsätter hålla mig frisk och inte smittas av den nya förkylningen med feber, som barnen har åkt på
Kommentarer
Svar:
tack snälla rara du!
Linda
Svar:
Tack snälla du! det var verkligen snällt av dig!! Kram
Linda
Svar:
Okay men då ska jag som sagt hålla tummarna för att du får träffa dem snart och attd et blir ett besked som du vill ha! Säg till så snart du vet nåt =D
Ja, usch det är ju det. Än så länge har jag klarat mig ifrån det men man vet ju aldrig när det kan tänkas slå till. Jag hoppas klara mig från sådant en bra tid framöver men det blir väl som det blir. Alla äter för mycket ibland och det är ju helt okay. Huvudsaken är att det är ibland liksom!
Linda
Svar:
Tack snälla du för din oerhört fina kommentar -som vanligt <3 <3 Jag håller med dig till 100% det finns inget bättre än motion. Man är så nöjd efteråt! Kramar!
Linda
Trackback