Som ni säkert minns att jag skrev för ett par dagar sedan så åkte jag på ett ordentligt ödem i kroppen och la på mig 6 kg (ca) i vätska, på mindre än en vecka. Jag hade så klart väldigt ont i kroppen och främst i benen där den mesta vätskan satt. Ansiktet var väldigt svullet och jag hade mycket ont i axlarna, nacken och ryggen. Fötterna fick inte plats i skorna och jag var riktigt orolig över att det var nåt ordentligt fel på mig.

 

Alla provsvar har kommit tillbaka och alla har visat väldigt bra värden på allt de testat, både grundprov och de mer invecklade proverna. Sådant är ju alltid så skönt att veta, men det gör också att jag funderar på VAD det är som gjorde att jag la på mig så mycket vätska. Det gör mig också väldigt -väldigt -väldigt orolig, för jag har tagit vätskedrivande nu sedan i torsdags (fast allt kom ut på bara ett dygn kan jag säga, helt otroligt att det kan gå så fort. Men det tackar jag för eftersom jag såg ut som mitt vanliga jag och vägde min vanliga vikt igen till helgen) och från och med idag så ska jag inte ta mer igen. Så vad kommer hända nu? Kommer vätskan komma tillbaka eller kommer allt vara som vanligt? Jag har en tendens att samla mycket vätska i kroppen och har på alla mina kroppsanalyser alltid haft mer än man "ska" ha (ganska mycket mer skall tilläggas) och jag vill inte få så igen. Den här gången har jag i alla fall varit smart och tagit bilder som visar hur jag normalt ser ut, så ni ska kunna jämföra sedan OM vätskan kommer tillbaka...

 

Igår och idag så har jag haft Leo hemma från förskolan. Han är så himla snorig, hostig och rosslig. Han är dessutom extra trött och har sovit lite mer än han brukar. Igår passade jag på att mysa så mycket jag kunde med honom och det var mysigt att ha med honom ut på promenad. Vi stannade till lite i en lekpark på vägen att hämta Marcus och Oliver också, så han fick lite luft och några minuter i gungan.