32 kilo minus och frestelser

Imorgon är det midsommar och som det kan vara ibland så kommer det bli frestelser. Jag tror att det är väldigt lätt att man har tanken inställd på att man ska klara av att "sköta sig" men sedan slutar det ofta med att man gräver i alla chipsskålar eller dricker läsk eller alkohol i alla fall. Kanske bör man bestämma sig innan för att om man ska unna sig något så kan det vara just den här dagen. För sitter man där och känner att man verkligen önskade att man också kunde få smaka lite på sommartårtan så kommer man tillslut sitta och känna att man avskyr att viktminska och det är inte så bra om det är något man vill och kanske bör fortsätta med. Det är ofta på sånna här ställen som folk väljer att "ge upp" och många av dem kommer tyvärr inte tillbaka till viktminskningen sedan igen. Någon som känner igen sig?
Jag kan säga så här att jag själv har ju gjort just detta. Som ni kanske minns från mitt första inlägg så skrev jag att jag började med viktklubb i november 2006. Jag gick då ned 12 hela kg och slutade jag -för det blev jul. på julen ville jag äta lussekatter, dricka must, njuta av julmat och julgodis. Kom jag igång sen igen? Nej.
 
Självklart så gäller inte det här alla. De finns de som troget sig själv med stolthet hoppar över tårtan och är nöjda med det, men jag tänker just nu på de som kanske haft de här tankarna och problemen förut. Om man känner för att tillfälligt "ge upp" så betyder inte det att man är inkompetent på viktminskning eller att man aldrig kommer kunna åstakomma det man vill. Det innebär att man är människa som tycker om det goda i livet. Det är inget fel med det. Felet är som ni vet när det goda blir för mycket. Annars skulle vi inte väga för mycket. Annars skulle jag aldrig någonsin ha ställt mig på vågen och mött 130 kilo. Aldrig. För hade någon frågat mig i gymnasiet eller kanske till och med då jag träffade Tomas, om jag någonsin skulle väga över 100 kilo, så skulle jag inte förstått vad de pratade om, vadå över 100, haha. men idag inser jag att det är så lätt, för lätt. Sen finns det ju såklart de som kan äta som de vill, vad de vill, när de vill, det säger jag inget om. Men många av oss klarar inte det.
 
Så imorgon tycker jag så här, för oss som viktminskar. Ät sill om du vill det, ät potatisen också om du känner för det. Ja, ta dig en bit tårta eller drick ett glas läsk. Ta några öl eller ett par glas vin om det är något du vill, som passar i sammanhanget. Kanske till och med några chips ur skålen, om du inte kan låta bli. Gör det och njut av det. Njut ordentligt och känn att det är underbart. Sen på lördag, viktminska som vanligt då. Och var nöjd över den mumsiga fredagen. Håll dig sen, tills nästa toppenbra anledning kommer
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0