Jag vill börja det här inlägget med att erkänna att jag inte öppnat någons blogg under varken gårdagen eller idag. Jag har inte slutat läsa, utan bara varit så himla trött under gårdagskvällen och idag, att jag inte orkat göra något annat än att bara sitta i soffan efter träningen. Jag hade tänkt läsa, som jag skrev förut, men tiden var inte på min sida. Idag orkade jag dessutom inte stå på crosstrainern längre än 70 minuter vilket känns lite fail då jag helst hade velat köra åtminstone en och en halv timme. Men det är okay ändå för det är i alla fall träning. Jag kände för att decka i soffan om jag ska vara ärlig, men skam den som ger sig. Men innan jag går vidare så vill jag bara lova att imorgon är jag tillbaka som vanligt och läser ikapp som vanligt, för jag ogillar skarp att jag inte har någon aning om hur ni har det.
Ikväll hade jag en stund som jag var så sjukt godissugen. Jag menar så där riktigt riktigt sugen att jag för en sekund hann tänka att jag har ju tappat så mycket så bara EN gång kan jag väl få unna mig en rejäl plockgodispåse. Det skulle ju ändå inte göra någon skillnad i det stora hela.
Men sedan stoppade jag tankarna och klev upp på crosstrainern. Målet satt på mitt efterträningsmellis vilket idag var Alpros mild and creamy vanlijyoghurt. Som jag sagt tidigare så smakar det som en liten bit av himlen. Rekommenderar.
När jag tränat och ätit kändes det lite bättre. Dock dalade orken ännu mer efter vi sett klart Dallas (trots att jag kunde somnat mitt i) och jag höll på att somna i soffan. Jag har bara fixat tvätten -vilket jag hellre skulle gjort imorgon men inte kunde vänta med eftersom den låg blöt i tvättmaskin. Så nu ska jag göra det jag så desperat behöver och krypa ned i sängen. Det är allt för få timmar kvar tills 06.50.
Vi hörs igen imorgon
Leo gillar att ligga på golvet bredvid crosstrainern och titta på mig eller bara lyssna på ljudet från masiknen. Idag kröp han och la sig där en stund innan han skulle sova och sedan när Tomas satt på pyamas och bytt blöja så kom han ochla sig igen.
Den sista bilden är jättesuddig men jag ville visa den ändå, för på den innan låg han med ryggen till men när han såg att det blixtrade till då jag tog kortet på hans rygg, så vände han sig om och började skratta min lilla snutt