Mitt 2013

Jag tog en välförtjänt bloggpaus här ett tag. En del av er har kanske undrat varför och utan att gå in närmare på varför så är det för att jag haft väldigt mycket -för mycket, att tänka på på sista tiden. Jag har fått prioritera och jag valde den här gången att prioritera mig själv.
 
Nu är det dags för mig att summera mitt år 2013. Ett lagomt turbulent år med mycket som hände. Dels gick jag i mål med vikten. Mitt första mål vilket egentligen var 60 kilo, det nådde jag den 7e januari, men valde senare att plana ut längre ned och stanna på 50 kilo. Jag hade lite svårt att få till det att stanna när kroppen väl kom igång och ett tag låg jag nere på 47 kilo (kroppens eget val) men ligger nu igen på mina 50 och hoppas som sagt stanna kvar och hålla vikten -som jag hittills har gjort (att det varit jul och man lagt på sig ett par julgodiskilon räknar jag inte med, för de försvinner lika snabbt som de kom -om man bara fortsätter äta normalt och varken bantar eller slabbar i sig för mycket).
 
Under året var jag med en del i media. Jag var bland annat med på Aftonbladet och Expressens löp. Jag var med i Aftonbladets söndagsbilaga, på viktklubb, i programmet PEPP och en del annat. Nu i Januari kommer ett nytt reportage med mig i en mattidning -men dra mig baklänges för jag har GLÖMT vilken tidning det var (således hoppas jag de skickar hem en kopia till mig så jag kan berätta för er).
 
Jag får Extremt mycket mail och extremt mycket privata meddelanden på facebook. Jag hoppas så många som möjligt ser detta för HUR GÄNA JAG ÄN VILL SÅ KAN JAG INTE SVARA PÅ ALLA ERA MAIL OCH PM. Det GÅR inte för det är så många -flera hundra om dagen oftast och jag måste själv få tid att vara den jag är och ta hand om mig själv. Min blogg kunde inte -tyvärr, vara mitt prio ett här under hösten -av olika anledningar som sagt. Jag hoppas kunna väcka den till bättre liv nu, men i annat fall får ni ha överseende med att det kommer inlägg lite mer sällan än varje dag (bara ett litet tag till) innan jag orkar kicka igång fullt ut. Det finns en tid för allt -som man säger. Men den viktigaste är att ta hand om sig själv. GLÖM ALDRIG det fina kämpar där ute! Och vill ni se dagliga uppdateringar från mig så finns jag som vanligt på facebook på:
https://www.facebook.com/lindaskimra
 
Här kommer mitt år i bilder:
 
JANUARI
 
FEBRUARI
 
MARS
 
APRIL
 
MAJ
 
JUNI
 
JULI
 
AUGUSTI
 
SEPTEMBER-NOVEMBER
 
DECEMBER
 
Bilder från julafton och så får ni separat längre fram.
Detta är i alla fall en kort sammanfattning av mitt år 2013. Jag hoppas att 2014 bär ännu mer lycka och framgång -för oss alla! KRAM
 
 
 
 
 
 
 

Jag är rädd -men det är STORT!

Tiden rusar på som aldrig förr -men vad ska man säga, det är ju december trots allt. Jag ska ta ordentliga foton här hemma så ni får se hur det blivit med allt julpyntande och så.
I övrigt kikar jag nu in för att ge er mina senaste uppdateringar och det är dels att jag håller vikten som  jag ska (jag lovar att se till att ni fåt nåt foto snart, men glömmer själv att fota så det senaste jag har tagit är tyvärr det ni fick i senaste inlägget).
 
Men det nya och VIKTIGA är att jag bestämt mig för att verkligen kasta mig ut för stupets kant nu. Jag har HELT slutat räkna kalorier nu och äter och ska träna enligt "sunt förnuft" och precs som det ska och bör vara (jag gör inget annat istället heller, som diet, lchf, propoints, modeller osv, utan bara sunt förnuft understryker jag). mina hjärtan, håll tummarna nu för att jag fortsätter att hålla vikten när jag nu åter ska -tänka själv. Det är NU det blir läskigt. Det är nu jag kastar mig ut, utan livlina. Det är nu det kommer märkas vad jag lärt mig och inte lärt mig. Heja mig, ja, jag får säga det. Heja mig!
 
Julhandling med Marcus. Mys!
 
Min sista julgottetalrik som jag åt medan jag fortfarande räknade kalorier (dag 2 idag utan räkning så det är bambi på hal is fortfarande. En sådan här talrik skulle jag inte våga göra mig idag till exempel haha)
 
Dagens lunch, grönsaker i ugnen, egengjord sås och grillad kyckling. Kalorierna i detta? Noll aning!
 
 

Spännande

Tiden går på medan man själv tycker att den står stilla. På sista tiden har jag haft så mycket med sjuka barn här hemma att tiden vid datorn inte alls hunnits med som jag brukar. Nu skall dock ordningen vara återställd. Håll gärna utkik lite extra i bloggen för jag har eventuellt lite spännande saker på gång att berätta för er inom kort.
 
I helgen som var så var det "Mat för livetmässan" i på kistamässan. En mässa som var anpassad för oss alla med allergier som gluten, ägg, ,mjölk och laktos. En hel himmel av fantastiska produkter och erbjudanden fanns och man red på en våg av goda smakstånd överallt. Jag hittade riktigt bra erbjudanden och hade med mig massvis med bra produkter hem. Bland annat från schär, Helens Glutenfria och från mina favoriter inom godis; De Bron. Nu har jag mums i skåpet för ett helt kompani.
Extra roligt är också de fina människor jag träffade på mässan och knöt trevliga kontakter med. Tjejerna som skapat boken "Nytt Bröd", Skaparen av "Den glutenfria kakboken", Ewalie samt just männen bakom De Bron i Sverige.
 
Nu är det en ny vecka och jag skall fortsätta med min träning, planering av företag och andra saker. Hur ser er vecka ut och har ni hunnit med något spännande under förra veckan då jag varit lite mer frånvarande än jag normalt är?
 
 
 
 

Min första matvideo!

Det har varit väldigt mycket mat på sistone i min blogg och det är eftersom efterfrågan på detta är så stort. Jag tänkte att jag skulle prova på att göra nåt roligt av det för en gångs skull och eftersom det nu är så stort att visa saker genom videoklipp så tänkte jag testa det samma. Här är ett klipp på hur jag förbereder dagens lunch vilket var mina tacowraps som jag är så galet förtjust i. Eftersom det är mitt första videoklipp så får ni ha överseende med att jag låter lite fånig här och där. Berätta dock gärna vad ni tyckte om detta!
 
 
 

Hela helgen och föreläsning

Ojoj, redan tisdag -vips vad tiden springer på! Jag hade en riktigt full och intensiv helg den här helgen.
I fredags hade vi tv-spelskväll med min kära syster och svåger. Mario Party på Nintendo Wii blev det -en all time favourite. Sedan somnade morbror Zalle på soffan med Leo (han är inte bara morbror till barnen utan också Leos Gudfar). De var så himla gulliga!
 
 
Jag hade också föreläsning på livsglädjemässan i Skoghall -i värmland, i söndags. Riktigt roligt var det och extra kul att se några av mina bloggläsare/facebookföljare på plats. Jag hoppas få se fler av er vid andra tillfällen. Eftersom jag och Jessica länade stockholm med tåg redan kl 7 på morgonen så fick vi skjuts in till centralen av min underbara make. För att det skulle fungera smidigast så fick våra älskade pojkar sova hos sin farmor och farfar på lördagen. Detta innebar att jag och Tomas fick en ensam myskväll här hemma för första gången på evigheter, i lördags. Lite reeboth behövs alltid. På vägen hem från föreläsningen var jag galet trött (intensivt) och stupade i sängen så fort jag kom hem vid ca 22.
 
Mysmiddag med Tomas i lördags. Kycklingtacos med cheddar cheese och guacamole
 
Trötta på tåget mot värmland
 
Förberedelser
 
Så här såg jag ut
 
Föreläsningssal
 
Vi blev bjudna på lunch
 
Veckan har börjat som vanligt med att planera veckans träning, lite mat, möten, att göra och annat. 
 
Lite träning som vanligt 
 
Vad har ni på er agenda resten av den här veckan?
 
 

Några viktiga råd!

Jag får dagligen väldigt mycket frågor, kommentarer, funderingar och folk som vädjar och ber om tips och råd. Jag har tyvärr inte möjlighet att svara till alla personligen, varken här eller på facebook (även om frågor till mig direkt på facebookväggen hinns med nästan i princip alla, så vill ni verkligen ha svar så fråga gärna där). Därför tänkte jag nu ger er ett inlägg med några goda råd.
 
En väldigt vanlig fråga/fundering/kommentar jag får är när folks motivation tryter till följd av att de jämför sig alldeles för mycket med vad andra gör och främst när det gäller träning. Jag förstår att det kan bli väldigt pressande i alla dessa grupper om man känner att "alla andra gör så mycket mer" och resultatet av det blir ofta att folk säger till mig att de tror att de möjligheter till träning och de sorters form av träning och motion de får inte alls duger. Man skall aldrig glömma att oavsett träning och kost så är alla sin egen individ. Det finns absolut inget fel vid att se på hur andra gör men det är viktig att ni ändå i slutändan endast använder andra som inspiration och alltså INTE som måttstock på hur det ska vara. För det som är rätt för andra är kanske automatiskt inte rätt för just er. Somliga pressar timmar på gymmet, andra promenerar. Det är inget av det som är mer rätt eller mer fel än det andra. Somliga äter enligt sunt förnuft, andra kör på diet. Inget rätt eller fel där heller. Kom ihåg följande:
 
 
Många stressar upp sig själva nåt fruktansvärt under en viktminskaning/livsstilsförändring. Jag säger inte att det är konstigt för jag tror att det är oerhört lätt att det blir så. Men det är så vanligt att folk skriver till mig och i grupperna att de ska inte äta si eller så på si eller sådan tid för nu ska de tappa 10 kilo så snabbt de kan för det är en fest eller för att det gjorde någon annan. Sedan gråter man blod för att man "misslyckas" sätta sina mål eller tycker att man misslyckats för man åt något onyttigt på helgen. Varje måndag börjar man om med oro i hjärtat för nästa miss. Jag säger här något viktigt som jag sagt flera gånger i bloggen -att viktminska ska faktiskt vara roligt! Tänk på att:
 
 
Så är det så många som är så "elaka" mot sig själva. Man tror helt enkelt inte på att det faktiskt kommer hända. Ni tycker att ni har alltid misslyckats tidigare så det går inte nu, det har aldrig fungerat, det kommer aldrig gå och ni känner stundom som ni lika gärna kan krypa under en sten och leva "tjocka" i ensamhet och trycka choklad i resten av ert liv. Tro mig, jag känner också igen känslan så jag kritiserar er absolut INTE när jag skriver ned det. Det jag vill mena är att det är viktigt att ni försöker allt ni kan att se på er själva med andra ögon. Allt handlar om hur ni känner på insidan och inte hur det är på utsidan. Utsidan är en canvas som vi kan måla om. Jag säger det igen -jag började älska vad jag såg i spegeln när jag vägde 90 kilo någonting. Jag var fortfarande jättestor då (jag är ju så liten och kort) men det handlade inte om utseendet längre, utan om min mentala förändring. Försök att:
 
 
Och sist men inte minst vill jag be er om expriment. Läs detta:
 
 
Ta in det och tänk på det.
 
Mycket pepp, stöd, kramar och kärlek från mig till er alla! 
 
 
 
 
 

Jag funderade en stund på om jag skulle våga

Helt galet slut var jag igår när jag kom hem och efter en hastig lunchsallad så gick jag faktiskt och la mig och sov i en och en halv timme. Då kändes det som om influensan aldrig någonsin skulle gå över kan jag säga.
 
Konsultationen gick i alla fall bra om man så säger. Han sa att han trodde det skulle bli ett väldigt fint resultat på både armar, ben och rumpa. Det svåraste att fixa skulle vara brösten eftersom de helt måste byggas upp från början -så som för någon som tagit bort dem i exempelvis bröstcancer, som han sa. Men han trodde han skulle kunna få till detta bra också.
Han sa att han skulle vilja göra operationerna som följer; innanlår och ryggplastik (för att lyfta bort huden på rumpan och ytterlåren) i en operation och sedan armar och den första bröstoperationen i en operation. Därefter så kan man vänta 6 månader innan man fixar det sista med brösten. Vad detta kalas kommer kosta var han så klart tvungen att räkna ut och kommer att offerera mig så snart han kunde. Jag kommer meddela vidare så snart jag vet något mer.
 
Galet nervös på vägen in
 
Glad men nervös i väntrummet
 
I natt kunde jag verkligen inte sova alls och kände mer och mer att jag aldrig kommer bli frisk och att jag säkert skulle somna timmen innan jag skulle upp och således vara extremzombie idag. Men jag lyckades somna -någonstans kring 3 tiden tror jag det var och jag vaknade faktiskt ganska pigg och även välmående.
Jag funderade en stund på om jag skulle våga crosstrainern som ropade så tydligt på mig och valde att faktiskt köra ett pass efter att jag lämnat barnen på förskolan och skolan. Så 60 minuter och 400 kalorier fattigare, så känner jag mig rikare i sinnet och det var UNDERBART att äntligen få stå på crosstrainer igen. Hoppas nu jag inte tränade för tidigt så att förkylningen kommer åter. Än mår jag bra, så håll tummarna
 
 
Nu tänkte jag åka iväg och handla lite, samt lämna lite kläder till en väninna. Sedan blir det hem och laga lite god lunch till mig och greja vidare med företagsplanerna. Ikväll är det åter rep med Club 96!
 
 
Vad står på er agenda för idag?
 
Och sist men inte minst, så har vi nu fått välkomna Oktober för i år. Redan den 2:a eftersom dagarna springer på, men ett litet avsked och  välkomnande hinner vi i alla fall med innan månaden är slut
 
 
Och hur gick det då med vikthållningen under September för mig? Jag började den här månaden ca 300 gram lättare än förra -så jag håller vikten precis som jag ska. HEJA alla kämpar där ute,
NU KÖR VI VIDARE!
 
 
 
 

Nu är det dags att införskaffa en ny!

Några riktigt mysiga dagar har kommit och gått och nu är det åter igen dags för en välförtjänt mysig helg tillsammans med familjen.
 
Mina små snuttar vid frukost idag
 
Jag hoppas på att helgen ska bjuda på lite bra väder så att jag kan få komma ut på en powerwalk eller två. Det kliar i kroppen efter uppehållet som varit nu då det varit dels extremdåligt väder, men också planeringsdagar så barnen varit hemma och dagar fulla med möten och ärenden.
Hur gör ni med powerwalks när det är dåligt väder? Har ni diciplinen att gå i alla fall eller är ni som jag och fryser halvt ihjäl om det inte är tillräckligt varmt och därför inte kan gå? Hoppar ni över pw och tränar hemma istället eller går ni till gymmet för lite cardio på maskin? 
Många säsongstränar ute eller inne på gym. Jag själv skulle också klassa mig som en "säsongstränare" vad gäller inne och utetränining. På sommaren eller vid varmare väder så finns det inget underbarare än riktigt svettiga powerwalks, men när det blir kallt ute (eftersom jag fryser så lätt) så står jag hellre inne på crosstrainer eller arbetar inne med musklerna. Mitt problem just nu är att jag totalt slitit ut min crosstrainer. Jag stod på den så mycket att den gick sönder på riktigt, så den ligger på tippen sedan i våras till mitt stora förtret. Det har dock fungerat ändå för värmen kom ju och jag har kunnat träna ute -tills nu. Så en crosstrainer behöver införskaffas igen.
 
 (<-- klicka för förstoring)
 
I onsdags så spenderade jag några välbehövliga timmar tillsammans med mina underbara vänner. Jag mötte upp Jessica och Jenny för lunch och det var en jättemysig stund tillsammans alla tre. Sedan var jag och  Jessica ute och tittade på träningskläder och skor samt tog en Pepsi innan vi tillsammans gick och hämtade våra barn. Jag kan inte understryka nog vilken energi jag får av mina underbara vänner.
 
Mina fina hjärtan på lunch. Jag åt en så himla god kycklingsallad. Nu kom jag på att jag skulle fota den när jag redan ätit det mesta, men tog ändå en bild (haver man en blogg...)
 
Jessica passade på att ta ett par bilder på oss i en spegel som vi hittade på sportaffären (dock ville hon inte vara med på den andra bilden så hon klippte bort sig innan jag fick den)
 
Sedan passade hon även på att smygfota mig medan jag fotade en bild i kakdisken på fiket
 
Vätskepåfyllning
 
Igår så spenderade jag eftermiddagen tillsammans med min lillasysters fästman, barnens morbror och Leos Gudfar Zahid. Vi åt lunch tillsammans här hemma och pratade i ett par timmar. Sedan var vi nere och handlade mat tills Sandra kom och mötte upp oss efter arbetet och vi gick skiljda vägar. Det är så himla underbart för Zahid har äntligen flyttat hem nu efter att ha bott och studerat till cevilekonom i Dubai, de senaste 7 åren. Det är fantastiskt att de klarat av ett sådant långdistansförhållande alla dessa år, för de var tillsammans redan när han flyttade dit. Nu är han dock äntligen klar med studerna och hemma för gott. I Mars gifter de sig, något jag ser oerhört mycket fram emot.
 
 
 
Och sist men inte minst tänkte jag ge er ett litet tips. Vi hade nämligen tacokväll hemma hos oss i onsdags och jag fuskade den här gången och köpte den färdiga (vilken jag tycker är supermums för övrigt) guacamolen från Santa-Maria. Men den går aldrig åt för oss på en tacokväll eftersom det bara är jag och Tomas som äter av den och därför brukar det sluta med att jag antingen gör någon gryta med den som krydda, efter några dagar (den håller bara i kanske 3-5 dagar efter man öppnat den) eller att den tyvärr slängs. Men nu fick jag för mig att det måste ju vara supergott på frukostsmörgåsen -och det hade jag rätt i. Så det kan jag faktiskt varmt rekommendera! Och ja, självklart är det nyttigare att göra egen och nej det är inte äkta guacamole, men JAG älskar den i alla fall och rekommenderar det därefter. Den innehåller också endast 120 kalorier per 100 gram så ni som viktminskar kan gott våga prova utan att vara rädda att det bli ett stort energipåslag
 
tacokväll
Mums på rostad smörgås och på smörgåsrån och man slipper slänga det som inte gått åt vilket är toppenbra!
 
 
 
 

Jag gjorde detta, det kan du också göra!

En ny vecka har startat och nya möjligheter finns att förändra sitt liv. Varje dag är en möjlighet att fånga. Det finns ingen mening med att titta tillbaka mer än för att lära sig av det förgågna -för det kan ändå inte ändras i efterhand, men framtiden är din att forma precis som du vill. Glöm inte att du är kaptenen på ditt eget skepp.
 
Hur funderar ni kring det här med er livsstilsförändring?
  • Vilka mål har ni?
  • Är de stora, är de små?
  • Är de tunga eller känns de lätta?.
  • Hur visualiserar ni er att det känns när ni kommit till den punkten då ni är nöjda?
 
För min egen del hade jag gett upp, innan jag bestämde mig. Mitt beslut var så starkt att det inte kunde rubbas och jag fullföljde min livstilsförändring utan pauser och utan att ge mig. Jag visualiserade hela tiden mitt mål framför mig vilket gjorde det lättare. Idag står jag här, klar med min viktresa -i mitt livs form och jag har aldrig mått så bra någonsin. DEN känslan är fantastisk. KAN JAG SÅ KAN DU!
 
130 kg till 50 kg
 
September 2012 - September 2013 (igår)
 
 

Ni funderar hur?

En ny helg har börjat och lördagskvällen är här. Det är nu många funderar på hur de ska göra med sitt helgmys? Ska man stå över eftersom man vill gå ned i vikt eller hålla vikten, ska man "unna" sig "synda" , "tillåta",  "vara busig" osv? Kanske våndas man över att man åt så mycket under fredagsmyset att det känns lite förbjudet och dumt idag eller så "tillåter" man det väl idag för imorgon så jäklar ska vi börja om. 
 
Jag rekommenderar att ni skrapar bort alla de där orden som gör att det ni väljer idag egentligen kan tolkas som ett fel. För väljer ni att äta gott idag -smal som tjock, normal som deffad, för liten eller extremt stor, så är det ett VAL ni gör och väljer ni det så ska det kännas bra.
Jag förstår så klart att många inte kan glädjas när de äter eftersom det faktiskt känns som om de gör något förbjudet, men försök att komma ihåg att livet är till för att levas och en del i att leva är att njuta. Att känna att det är fel eller förbjudet, om det verkligen inte går att släppa de känslorna, låt det i sådana fall bara kännas som ett hinder på vägen som ni måste komma förbi.
Jag hoppas att ni kan stänga ögon ikväll och vara nöjda med era val -hur ni än väljer
 
 
 
Och nu är det dags för mig att berätta hur det gått med Tomas vikt den här veckan:
 
Nuvarande vikt: 79,5
Veckans viktminskning: -0,9
Kvar till tänkt mål: 9,5 kg
 
Vill ni se nya bilder på Tomas?
Peppa honom att ta nya genom att skicka en kommentar till honom i detta inlägg
 
 
 

Rädsla, motivation och fokus

Vet ni vad det är för skillnad på rädsla och fokus?
 
Att vara rädd är att hoppa över saker man vill, för att man är rädd att det ska komma i vägen för målet.
Att vara fokuserad är att veta att man kommer nå sina mål oavsett, men att medvetet till fälligt hoppa över det man vill -för att man har sina mål i fokus.
 
Vet ni vad det är för skillnad på att vara motiverad och fokuserad?
 
Att vara motiverad betyder att man vill nå sina mål, men motivation KAN vara flyktigt och kan komma och gå beroende på hur man tillfälligt mår.
Att vara fokuserad innebär att man strävar mot sina mål och trots att det kan finnas hinder på vägen så klarar man av att åtminstone tillfälligt se förbi dem -för att nå sina mål.
 
Ett recept på framgång; att hitta sin motivation stärker möjligheten att fokusera på sina mål. Utan motivation blir det svårt att hålla ett fokus en längre tid. Så även om det kan vara styrka bakom ett totalt fokus, så finns det inget starkare än fokus och motivation tillsammans.
 
Receptet för misslyckande är enkelt; att ständigt trycka ned sig själv med negativa tankar
 
 
 
 
 

Fotografering 15/8 2013

Här kommer lite bilder från den fotografering som gjordes igår med min underbara vän
Jessica (<- Instagramlänk)
 
 
 
 

Jag guidar er

Ännu en vecka har gått och jag hoppas att ni alla känner nöjda med hur ni levt under veckan. Det finns dock alltid rum för förändring och varje ögonblick är en ny möjlighet att fånga upp livet. Under helgen är det många som upplever att de "faller". Det kan handla om allt ifrån att det blir för mycket att dricka till att det blev alldeles för mycket mat och godis.
Många upplever måndagar som en tung veckodag, just eftersom det är den dagen de ska "börja om" eller "ta tag i det hela" igen. Man behöver inte känna så om man lär sig att hitta en fungerande balans. Jag säger det igen -under tiden som jag viktminskade från 130-50 kilo så åt jag godis på helgerna. På fredagen eller lördagen mös jag ned mig i soffan med det godis jag ville ha. Det var helt olika vad jag åt och vilken mängd. Ena veckan kunde jag känna att det var en skål jordgubbar som var grejen. En annan helg blev det en påse ostbågar. En tredje vecka kände jag inte för något och ytterligare en gång kunde det vara en påse plockgodis, ibland 10 bitar ibland en jättepåse. 
Det jag menar med detta är att det inte finns skrivet i sten vad som är "rätt eller fel" godis, men däremot är det min seriösa rekommendation att ni inte glömmer bort att njuta av livet under er viktminskning. Att inte tillåta sig själv njutning någonsin för att man "bantar" (ett ord jag förövrigt starkt ogillar och föredrar att säga viktminskar) innebär oftast att man kommer att ge upp, pausa, falla, börja om, tappa fästet, bli ledsen, deppig, nedstämt och ofta så lär man sig inte heller något på vägen även om man går i mål -och man går oftas upp allt igen.
 
För att hitta den balans som fungerar för just er så måste ni sätta er ned och fundera på hur ER vardag ser ut. Vad brukar ni äta och hur vill ni äta?
Jag tycker till exempel att det bästa sättet att äta på under sin minskning, är där man äter som man planerar att fortsätta äta under resten av sitt liv. Om man inte tenderar att ta bort bröd för alltid så kan det kanske vara en sämre idé att utesluta det helt under sin nedgång. På samma sätt som det kanske är dumt att aldrig äta en pizza/hamburgare/chokladkaka/lasagne/kebabtalrik/påse med polkagrisar osv.
 
Utifrån detta tar ni de fungerande delarna och sätter ihop till er fungerande vardag. Det kan då vara exempelvis så att ni kanske gått upp i vikt för att ni väldigt ofta äter mycket fet mat. Skriv kanske då ned era favoriter bland den sämre maten och tillåt er ABSOLUT att äta detta -men kanske inte varje vecka. Och vill ni verkligen äta av det så väl bara en dag i veckan då som ni tillåter er att gå loss på den där pizzan, eller jättegrillskivan med pomfritt och bearnaise.
Samma sak gäller om det kanske är så att ni har svårt att hålla er ifrån sötsaker. Det är ju något som många har, men det tar bara några dagar att bli av med ett seriöst sockersug och sedan är endast vanan man måste bryta. Sen förstår jag så klart att det inte är så lätt för alla som det kanse låter. Det är därför var och en måste sätta ihop sin egen vardag för att få den välfungerande.
-Kan man inte sluta äta godis 6 dagar av 7, minska på det till bara 2 dagar. Fungerar inte detta, försök börja med varannan dag. Det som passar er.
Ju starkare ni blir, desto svårare beslut kan ni ta. Men låt det inte äta upp er innifrån, att viktminska och förändra livet ska inte vara en vånda, det ska vara en njutning.
 
 Lite helgsnask för mig och Tomas, november 2012
 
Jag avslutar med Tomas viktminskning denna vecka, som blev -1,1 kg.
Detta betyder att Tomas nu har gått ned hela 7 kilo genom att följa mina råd och tips.
 
Tomas startvikt: 88,1
Tomas nuvarande vikt: 81,0
 

Hur bra vill DU må IDAG?

När man sitter mitt i situationen där man försöker att ändra sitt liv, till exempel då man gör en stor viktresa, så är det inte helt ovanligt att man kommer till stora svackor, där man efter ett tag ser på sig i spegeln och det känns som att man har så långt kvar innan det är dags, man är bara ful, tjock och magen/rumpa/låren/osv kommer aldrig att försvinna -någonsin. Och man känner nästan att man inte orkar längre, för man är inget fin i alla fall.
Ett kritiskt skede är nu nått och det absolut vanligaste folk då gör, (förutom att eventuellt stanna till och vara onyttig en vecka) innan de kanske tar tag i det hela igen, är att sätta på sig sin "fulkostym". Men vet ni en sak -det finns ett fantastiskt trick för att komma förbi många de negativa tankarna man kan få om sig själv så där. Det spelar ingen roll om man är överviktig, tjock, smal, fit, eller deppig, det kan ändå göra stor skillnad när som helst i livet. Det är att se till att göra sig i ordning.
 
Det är lätt att man blir lite komfortabel i sina  slapparkläder. Inte orkar man fixa håret, sminka sig/raka sig, raka benen om man är kvinna -för vem ser dem ändå (alternativt, "jag är ju ändå så fet och ful så vad spelar det för roll"), men det spelar faktiskt roll. En av de råden folk som "gått in i väggen" får, är faktiskt att börja varje morgon med att gå upp och göra sig i ordning. Vad har vi egentligen dessutom för anledning till att spara alla kläderna till bättre tillfällen?
Varför ska man inte kunna sätta på sig den snyggaste tröjan eller kjolen, skjortan, klänningen, jeansen, finskorna osv bara för att det är vanlig vardag? Okay, smoking och balklänning kanske är att dra det ett steg för långt, men de andra fina kläderna, njut av dem. Njut av att känna er fina. Det gör väldigt stor skillnad för självförtroendet. Det är också en väldigt bra hjälp på vägen när man ska lära sig att acceptera sig själv och kanske till och med älska sig själv.
 
När jag började viktminska så kände jag mig jättetjock och ful i början. Men sedan hände något efter ett tag. Jag vägde omkring 100 kilo när jag helt plötsligt började känna annorlunda för mig själv. Jag satte alltid på mig de fina kläderna (så fint jag kunde). Jag började se mig själv annorlunda eftersom jag inte bara gjorde min förändring kroppsligt, utan också mentalt. Jag slutade ta mig endast mjukiskläder -trots att jag fortfarande var tjock. Än idag så fixar jag till mig nästan varje dag. Så klart är det inget fel att juica runt i de fulaste mjukskläderna emellanåt heller, det måste man också få göra för att må bra. Men alla dagar som ni känner för det -fixa till er lite, sedan njuter ni en stund över hur fina ni är, sedan fångar ni dagen.
 
Varför ens klä på sig tyckte jag oftast
 
Orkade inte ens försöka sätta på mig fina kläder
 
Bilder från Marcus kamera visar också mitt oengagemang i kläder. Alltid mjukast och bekvämast
(klicka för större. Gäller alla miniatyrer)
 
Fortfarande mjukt och bekvämt (juni förra året)
 
Min känsla för mig själv skiftade plötsligt
 
Varje dag började spela roll
 
Fast alla skruttar så klart runt ibland också, det måste man få göra (bild februari 2013)
 
Eller som jag, idag 12/8 2013)
 

Det är HELT otroligt

Jag känner mig helt stum. Jag har inga ord som en räcker till för att beskriva den känsla av tacksamhet och glädje som jag har i kroppen. Jag hade aldrig kunnat drömma om att folk skulle vilja hjälpa mig som de gör och har gjort och jag känner mig mer än rörd och varje gång jag öppnar facebook får jag sitta och gråta glädjetårar igen. Ni är alldeles för fina! 
 
Igår hände också något fantastiskt och jag har blivit ombedd att dela detta med er för att fler ska kunna få möjligheten att ta del av det. Jag öppnade facebook och möts av detta (översta bilden) och höll på att bokstavligen trilla ihop i en hög. Jag skakade som ett asplöv och hade inte ett ord. Jag försökte beskriva mitt tack, men det fanns inga ord som täckte och räckte. Idag på morgonen när jag vaknade så hade samma underbara Natalie gjort ytterligare ett inlägg (bilden nedan). Hon bad mig att dela detta med er, via min blogg, så att fler skulle kunna gå in på hennes sida och eventuellt vara med, eller vilja titta vidare på dess fodral. Hennes facebook hittar ni HÄR 
 
Natalie är även med i gruppen som underbara Angelina startade för min skull (<3 <3 och åter igen understryker jag att jag faktiskt INTE ENS KÄNNER dessa fantastiska människor på riktigt, utan de har kommit på detta helt utifrån sin godhet) och även där bad de mig att dela länken till den gruppen med er. Även när Angelina berättade att hon startat denna grupp så höll jag på att trilla ihop i en hög och jag bara grät av lycka hela kvällen och hade inga ord som räckte till för att tacka
 
Gruppen hittar ni HÄR
 
Jag önskar och hoppas att jag kan göra något för alla ER, för att återgälda er för eran fantastiska kärlek till mig. TACK -jag vet att ordet inte räcker, men mitt djupaste TACK!
 
 
 
 

Det går bort om mina drömmar

Jag har fått ganska många mail, kommentarer och förfrågningar om vart man kan vända sig för att hjälpa till med den här insamligen. Jag hade inte tänkt skriva det i bloggen först, för jag vill inte att någon missuppfattar det och tror att det är jag som startat detta (förvisso ser ni att så inte är läget om ni går in i gruppen och tittar). Men jag inser att det är för mycket att svara på, så när en person rekommenderade mig att i alla fall skriva ut det så har jag bestämt mig för att göra det ändå.
 
Men först vill jag understryka att det inte är jag som startat denna grupp eller kommit på idén och att jag inte vill att någon känner sig tvungen att vara med att bidra. Att ni ens frågar eller tänker/har tänkt tanken, nu eller någonsin är större än det. Jag är så tacksam för all positiv energi jag fått från er alla läsare och hade aldrig ens tänkt tanken att något sådant här skulle kunna ske. Det går lite bortom mina drömmar om ni förstår hur jag menar. Ni är helt underbara och fantastiska som ni är -med eller utan bidrag! NI ger mig styrka varje dag. ERA kommentarer gör sådan skillnad i min livskvalitet (även om ni inte tror det!)
 
Massa kärlek till er -ALLA!
 

Gruppen på facebook hittar ni HÄR

Swedbank 

Clearing nr : 8327-9

Konto: 924 649 080-0

 

 
 

 

 

 
 

 

Augusti 2006 - 2013

Nu är det dags för en walk down the memorylane och ni ska få se hur jag sett ut under föregående år, jämfört med idag
 
Augusti 2006
 
Augusti 2007
 
Augusti 2008 (gravid i vecka 27 med Oliver)
 
Augusti 2009
 
Augusti 2010
 
Augusti 2011 (gravid i veck 37 med Leo)
 
Augusti 2012
 
Augusti 2013
 
 
 
 
 

Frukost och efterrätt (samt lågkalorialternativen)

Jag glömde bort att fota innan jag började äta frukosten idag, så det ser lite snålt ut i min skål, men här är i alla fall dagens frukost: En skål fil med frostiga flingor, två kex med Philadelphiaost och ägg. Toppat med kaviar och till detta en c-brus. 
 
*Detta kan göras kalorisnålare
 
 
*för ett kalorsnålare alternativ kan ni välja flingor med mindre kaloriinnehåll och lättfil. Ta bort kaviaren på ägget eller välj lättkaviar. Ägget kan ni ta bort äggulan från så har ni halverat innehållet. Och philadelphiaosten finns med bara 3% fett. Enjoy!
 
Ett gottigt tips på lite godis inför helgen eller kvällen är att göra en talrik med frukt/bär och ha vaniljsås till. Detta är både supergott och faktiskt även kalorisnålt om man vill tänka på den saken. Det fina med det hela är att det blir lite som att äta paj, men det går snabbare än att göra en paj eftersom det bara är att värma i micron och så är det klart (man skippar alltså degen helt). Vill man att det ska vara lite som äppelpaj så kan man skära ett äpple i bitar och köära det i micron tills det blir varmt och mjukt. Toppa sedan med vaniljsås (och kanske socker och kanel som jag brukar göra).
Eller så kan jag rekommendera min variant som jag åt i helgen. Det var blandat hallon och blåbär och till det hade jag rabarber som jag värmt i micron och pudrat med lite socker och vaniljsocker. Allt toppat med vaniljsås från Alpro saoya.
 
*Detta kan göras kalorisnålare
 
 
 
*för ett kalorisnålare alternativ så kan ni göra egen vaniljröra på lättkvarg och vaniljsockret som heter Sukrin Melis, eller helt hoppa över vaniljsåsen om ni äter till exempel det värmda äpplet. För att göra det ytterligare kalorisnålt kan ni även använda sukrinet istället för vaniljsocker och stevia eller Icas stevia strö, istället för socker. Enjoy!
 
 
  

Välkommen!!

Jag vill börja med att välkomna alla nya läsare till min blogg. Här kan ni följa hela min viktresa från starten förra året. När jag startade den här bloggen så vägde jag ca 100 kilo men min startvikt var hela 130 kilo. Idag är jag i mål med min vikt, men bloggar på som vanligt om hur jag lever och håller vikten. Jag tipsar er om mat och hur man gör maten kalorisnål samt berättar gärna mer om hur jag gått ned i vikt, hur man kan tänka. Jag ger gärna tips, råd, stöd och pepp. Jag hoppas att ni skall kunna få alla de svar ni söker. Tveka heller inte att fråga via kommentarer för jag besvarar så många jag bara kan. Dock kan det emellanåt bli ganska många frågor och mail, så ta det inte personligt om det dröjer innan ni får svar, jag lovar att göra mitt bästa för att hinna med alla.
 
Mars 2012
 
I förrgår
 
Igår hade jag en mysdag med familjen. Tomas slutar arbeta klockan 13 på fredagar så vi hade många timmar att umgås allihop på. Och det är lika bra att passa på nu så länge barnen har sommarlov. Idag är det strålande väder tilkl exempel så vi har inte sett skymten av dem (de är ute på gården och leker tillsammans med de andra barnen som bor här).
På kvällen igår såg vi alla film tillsammans och när barnen efter filmen lyckades övertyga oss om att de skulle få gå ut och leka bara en timme till (lättövertygade föräldrar) så passade vi på att ta fram tv-spelet och köra lite Final Fantasy. Vi går just nu igenom godingen FFX.
 
Fredagens invägning för mig visade på samma vikt som vanligt och det är precis somd et ska vara. Tomas invägning gick precis som den skulle också, för han hade tappat ytterligare ett kg och ligger nu alltså på -5 kilo. Och det ska ni veta, det syns på honom. Så roligt för folk har börjat kommentera att de ser att han tappat vikt.
 
Tomas vikt: 83,1
Startvikt: 88,0
Nuvarande målvikt: 70,0
 
 
 

Jag blev plötsligt sugen på...

Dagens lunch hade jag först jättesvårt att komma på vad jag ville ha. Allt i kylen kändes trist och det kött och potatis vi åt igår kändes inte alls lockande idag igen.

 Gårdagens middag. Sås kom också till efter att fotot tagits (klicka för större)

Men så kom jag på att jag var extremt sugen på ketchup, så det fick bli denna härliga talrik.

Dagens lunch blev: Två kokade korvar med ketchup, två kokta potatisar med lite örtsalt på. Stekta wokgrönsaker toppade med hemgjord tzatsiki, samt bostongurka blandat med kvarg för att göra en egen gurkmajonäs. Mycket gott och mättande.

Denna lunch kan också göras kalorisnål*

 
 
*För ett kalorisnålare alternativ, välj en lättare korv, till exempel viktväktarnas wienerkorv (55 kcal per st). Välj ett kalorisnålare ketchupalternativ, som Felix sötad med stevia. För att göra tzatsikin lättare så blandar ni den med lätt kvarg eller lätt matlagningsyoghurt istället för den vanliga kvargen/creme fraichen/matlagningsyoghurten och det samma gäller för blandningen med bostongurka. Det finns också olika sorters wokgrönsaker som innehåller mer eller mindre energi (kalorier) per 100 g. Enjoy!
 
 
RSS 2.0