Det är sommar och semester för många i vårt avlånga land. De flesta barnen har en månad kvar av sitt sommarlov och många är mitt i sin semester, så även vi vår familj. De senaste dagarna har varit fulla med allt man vill hinna med (och har möjlighet till) under semestern. Vädret har varit begränsat så för mig har det varit ganska mycket städning på agendan. Städning som alltid skall göras men som nu görs med extra glädje då vi ombildat våra hyresrätter och om en månad är del i bostadsmarknaden. Att slå oss tillbaka till det var något vi endast vågat drömma om. För att förtydliga så ägde jag och Tomas hus för några år sedan, det var då man fortfarande fick låna till hela beloppet, men som nygifta och nyblivna föräldrar så valde vi efter 1,5 år att sälja huset och hyra lägenhet -tills vi skulle ha det stabild med ekonomi. Men då förändrades spelreglerna och 300.000 är inte något vi kunnat trolla fram. Så sedan 2007 har vi hyrt -och drömt. Nu förändras det.

Men nu blev det ett alldeles mycket längre intro till det här inlägget än jag tänlt mig, så moving on.

 

Som jag skrev för några dagar sedan så har jag alltså tänk att jag ska väcka bloggen igen. Det har varit svåt att hålla den igång då jag var sjuk och även om jag gjort flera försök så har det tyvärr aldrig riktigt lyckats. Jag tror de flesta av er som följer mig vet hur det ligger till med allt, men för de som kommer till nu så kommer här historiens kortaste briefing;

 

Jag vägde 130 kilo och bestämde mig för att gå ned i vikt igen. Jag följde ingen diet och gjorde ingen operation. Jag gick inte heller på gym eller hade någon pt. Jag satsade på "sunt förnuft" och "leva så som jag vill leva resten av mitt liv". Jag åt all sorts mat, inga förbud mot något men jag tänkte efter vad jag åt och gjorde vissa val, som till exempel att inte äta massa festa såser till maten. Godis åt jag i normal/lagom/måttlig mängd max en dag i veckan. Vad gäller träning var det powerwalks eller crosstrainer hemma.

På 11 månader gick jag ned till mitt mål på 60 kilo. Sedan valde jag att gå ned 10 kilo till och slutade alltså på 50 kilo. Jag höll vikten i ett år och sedan fick jag en hormonrubbning som gjorde att hjärnan svullnade upp och jag slutade producera östrogen. Detta gav mig massa ytterligare symtom och jag fick äta en mängd olika mediciner. I ca 1,5 år så var jag väldigt sjuk. Av de ca 85 kilon jag gått ned så gick jag upp 40 av dem. 

 

1 januari i år så bestämde jag mig för att det fick vara nog. Jag vägde då 95 kilo och jag ville inte gå upp ett gram till. Jag gick ned till ca 88 kilo där jag låg och höll vikten i några månader och sedan när jag slutat med alla mediciner i våras så ville jag ta tag i ytterligare en etapp och gick ned ca 8 kilo till. Så nu ligger jag still på ca 80 kilo. Den största anledningen till att jag ligger still iställt för att klämma i och "bara gå ned" är för att det är mentalt så mycket svårare den här gången. Tyvärr är det svårt att förklara varför, men jag skall göra mitt bästa i kommande inlägg.

 

Men nu är min resa igång igen och det finns mycket som skall bearbetas på vägen. Jag hoppas innerligt att ni vill följa med på min resa, då vägen inte blir så enslig att vandra. Dessutom hoppas jag att jag åter igen skall kunna hjälpa andra att bearbeta sina egna känslor och svårigheter och se att det finns en andra sida av tunneln.

 

Med kärlek!

 

Det börjar bli dags för mig att starta upp mil blogg igen. Förvisso har jag sagt det tidigare också och så har jag skrivit några inlägg och sedan inte orkat mer. Men som ni vet så blev jag sjuk och det har tagit mig tid att komma tillbaka. Under tiden har jag velat så himla mycket -ibland för mycket. Jag har inte orkat. Men nu är jag frisk så nu är det annorlunda. Jag vill dock inte lova att ett uppväckande av bloggen innebär flera inlägg om dagen eller kanske ens ett varje dag, det beror så klart lite på vad jag har att berätta. Jag vill ändå leverera kvalitet över kvantitet. Mitt primära mål med bloggen kommer att fortsätta vara vad det alltid varit och det är att kunna hjälpa så många som möjligt att våga ta tag i de egna svårigheterna, drömmarna, målen och insidan.

 

Det har varit stor förfrågan om inlägg, uppdateringar och bilder. Jag ska försöka sammanfatta i några inlägg om vad som hänt och sedan så får det bli vad det blir av det. Happy to be back!