Det sköra livet
Ibland är det skrämmande hur skört livet är. Det är så mycket som hänt den här sommaren, runt så många. Olyckor, sjukdomar, folk som mått så dåligt så de inte klarat av att leva längre. Idag fick jag reda på att en gammal vän till mig, som jag var väldigt nära ett tag i tonåren, har gått bort. (Jag skulle kunna berätta så mycket roligt om vad vi gjort, men jag låter det andas nu) När sådant händer så är det som om att en del inom en blir alldeles tom och svider. Är man ännu närmare så kan hela ens värld raseras på ett ögonblick.
Detta är ytterligare en av anledningarna att man måste försöka ta det man kan och verkligen försöka nå dit man vill. Det är verkligen inget fel att försöka nå sina drömmar, även om de kan kännas väldigt avlägsna. Det sägs ju trots allt att man oftare ångrar det man aldrig gjorde, än det man faktiskt gjort.
Idag är det en sjukhusdag för mig. Röntgen i 300 timmar. Eller ja okay, snarare 3 timmar, men ensam på sjukhuset kan ju kännas mer som en evighet. Hade Tomas varit här nu så hade han lite smart sagt att "inte är du ensam på sjukhuset, det är massvis med folk där, höhö" men det hjälper inte mig idag tyvärr, haha, han är allt lite knasig det erkänner jag. Men det är bra, det är en av anledningarna till att jag älskar honom så. Vet ni, den 13:e augusti firade vi vår nionde bröllopsdag. Tiden går så himla snabbt. Men samtidigt känns det som om vi varit tillsammans alltid, så då låter nio år snarare lite. Nästa år har vi stora och roliga planer för vår bröllopsdag, men de berättar jag om nästa år.
Och innan jag avslutar.
För Ia - Jag hoppas du är på en bättre plats nu och att du har det underbart
Kommentarer
Trackback
