Men vaf...

Jaha, där blev det en sån där "en gång i månaden igen". Två och en halv bit ungspannkaka med lite äppelmos på.. ojoj vad kalorier det måste ha varit. Inte en godisbit kan jag säga, om jag inte står på orbitrecken och bränner lite först. Tomas tyckte inte det spelade någon roll att jag åt mig ordentligt mätt för en gångs skull, men det var ju den där hjärnan jag pratade om i förra inlägget. It's getting to me..
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0