Goingsmaller - Stor blir liten

Veckans viktminskning

Publicerat 2012-12-31 14:14:34 i Veckans Vikt

Nu tänkte jag att jag skulle skriva veckans vikt som jag brukar. Jag glömde att skriva vad jag vägde på julafton men det var 61,9 kan jag berätta. Sedan har den pendlat mellan 61,9-63 kg beroende på hur mycket vätska jag har haft i buken. Det är fortfarande väldigt mycket vätska och jag är svullen -så jag tror inte vikten stämmer riktigt utan jag väger nog egentligen lite mindre och på ett sätt känns det trist att jag kanske missar att jag passerat målsnöret, men jag kan å andra sidan inte räkna vikt jag inte ser. Därav så räknar jag den vikten vågen står på. Here goes

Min lägd: 158 cm

Total startvikt: 130 kg

Startvikt efter bebis: 112 kg

Målvikt: 60 kg

Nuvarande vikt: 61,0

Veckans minus/plus: -2 kg (sedan senaste redovisningen den 17e december. -0,9 sedan förra måndagen)

Total viktminskning: 69,0 kg

Viktminskning efter bebis: 51 kg

Kvar till målvikt: 1,0 kg

Måldatum: 1 juli 2013

Totalt start BMI: 52,1

Start BMI efter bebis: 44,9

Nuvarande BMI: 24,4

Kvar till normalviktig enligt BMI: 0 (normalviktig är 18,5-24,99, men hälsosamt räknas mellan 20,1-25)
Tappad BMI hittills: 27,7

viloläge

Publicerat 2012-12-30 12:57:00 i Allmänt

Jag ligger här i soffan och känner mig onyttig, men jag har ont så det är väl lika bra att jag gör som läkaren sa åt mig. Jag har däremot grejat en stund i min garderob idag. Hon sa trots allt att det är bra att jag rör på mig också, så jag passade på. Har nu rensat ut 3 pappkassar till. Och nu har jag massa nya fina kläder igen, för min underbara svägerska rensade ur sin garderob härom dagen och gav en hel kasse till mig. Jag är så tacksam till alla mina vänner som gett mig kläder under min resas gång. Det är tack vare dem/er som jag hela tiden haft kläder som passat och har sluppit ruinera mig på att köpa nytt hela tiden.

Vi åkte iväg på släktträff igår i alla fall. Jag var mest liggande där men när klockan blev 19 så orkade kroppen inte längre och vi åkte hem. Men det var en trevlig dag och underbar mat. På kvällen mådde jag väldigt dåligt men det berodde nog på att vi var iväg för idag mår jag bra igen.

Måste sluta detta också med att säga att jag vet att mitt förra inlägg ser jättekonstigt ut men jag provade en ny bloggapp och den gjorde så automatiskt. Jag försökte fixa det efteråt i den här appen men det gick inte nåt bra.

vad lustigt!

Publicerat 2012-12-28 22:48:01 i

Vad lustig sak som just hände. det plingade till på min mobil och det var ett meddelande till mig på Facebook. där fixkbprecis jag veta att jag är med i Aftonbladet idag, på reklam. I både huvuddelen och nöjesbilagan. (för viktklubb.se). Det hade jag ingen aning om att det skulle komma idag så det var väldigt roligt att få det meddelandet. Tomas åkte till Statoil för att köpa tidningen nu. Vad tråkigt om jagade missat det.

Hemma igen

Publicerat 2012-12-28 20:16:43 i Allmänt

Jag har förbud att sitta vid datorn så det blir bara ett superkort inlägg nu. Det är för att jag vill tacka för era kommentarer och jag kommer svara på alla och skriva ordentligt sedan.

Jag fick i alla fall veta att svullnaden beror på att jag just har grejat och SUTTIT idag. Jag ha stängt av flödet i kroppen och vätskan har samlats i magen. Men inte bara vätska tydligen eller så har den blivit hård, för hon tömde lika mycket som igår men jag är fortfarande öm och svullen. Naveln är lite röd också och det kan vara en av orsakerna till att det gör lite ont. Jag fick antibiotika för den.

Väl hemma igen en rejäl (för mycket för min smak..) middag eftersom kroppen tydligen behöver det också (men inte imorgon igen för jag vägrar äta så mycket flera dagar i rad för det är ju en skjuts rakt in i en rund framtid) och sedan ska jag faktiskt äta lite godis idag (det är dock mit val, haha) och det ser jag däremot fram emot. Men det blir en soffliggande fröken av mig några dagar nu. Jag ska dock blogga via appen så ni behöver inte oroa er för att det blir tyst. Bara eventuellt lite väl lite bilder under några dagar. Jag ska göra mitt bästa för att få bilduppdateringen att fungera.

Kram på er alla och igen -tack!

Olycklig

Publicerat 2012-12-28 15:57:09 i Allmänt

Men allvarligt talat, nu gör det så ont i magen så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Åker i alla fall in och tömmer magen igen och sedan är det jag i liggläge kan jag säga. Där rök myset med släkten imorgon. Jahopp...

Direktlänk, 6 Kommentarer

Extremsvullen dag 10!

Publicerat 2012-12-28 14:29:38 i Allmänt

Ja, nu ska nio får se bilder som jag tog nu alldeles nyss. Jag är mer svullen om magen idag än innan hon tömde igår. Och då trodde jag att det var illa igår -om man säger. Nu hoppas jag ni ser bättre i alla fall. Det gör riktigt ont. Å andra sidan så vet jag hur jag skulle sett om jag varit smal när jag blev gravid och det är ju något gott i det onda. Åh aj...

De nedre två är skillnaden från dag 3 (eller 4) och nu idag

Julafton i bilder!

Publicerat 2012-12-28 11:43:00 i Allmänt

JA eftersom jag inte orkat uppdatera om julafton ännu -sittandes vi datorn och trots ideliga försök, inte lyckats via bloggappen, så är detta inlägg lite sent. Men här kommer det i alla fall en kavalkad av bilder från julafton

Julmorgon

Paket och lussekatt

Mamma bländas med blixten

Mysigt med morgonjulklapp

Marcus visar upp att han fått två morgonpaket

Oliver öppnar paket

Tomas har också fått morgonjulklapp (en klocka och ett örhänge)

Titta, en morgonjulklapp till mig, vad ´kan det vara?

Marcus fick ritblock och "pruttlera" på morgonen. Det fick Oliver också

Jag fick en kamera

Morgonfika

Alla paket hemma hos oss

Och en katt bland paketen också

Marcus, Oliver och VIctor väntar på att utdelningen ska börja

Tomas syster Anna-Karin

Ida och Emil (Tomas systers barn) poserar med Leo

Ida och Emil

Anna-Karin delade ut paketen

På väg till mina föräldrar till Kalle Anka

Tomas fick köra eftersom jag fortfarande inte kunde

Mycket snö

Nästan framme

Lite paket som vaktas av stora vakthunden

Fin gran

Ena högen fick inte plats under granen

Jag erkänner att vi är småtokiga på jul

Soffläge för då nyopererade mig

Min lillasyster Jenni

Sötnos julfin

Barnen var duktiga trots att de fick vänta på klapparna

Tomas <3

Min pepparkaka och jultomte

Tomten kom på besök!

Finns det några snälla barn här?

Jenni och Tomas fick dela soffa och jag fick en egen eftersom jag var tvungen att halvligga pga operationen. På julafton hade jag dessutom väldigt ont

Julmat och jultomte, klappar och mys. Det var en underbar kväll om man bortser från mitt onda.

Plastikkirurgen tömde

Publicerat 2012-12-28 11:01:00 i Allmänt

Igår på kvällen så var jag helt slut i kroppen och kunde inte förmå mig att sätta mig vid datorn. Det är fortfarande något fel på min bloggapp på mobilen också, för jag hade skrivit ett långt inlägg om gårdagen och medan jag höll på att lägga in bilder så stängdes appen ned (det är så den börjat göra på sista tiden) och då försvann hela inlägget. Nedless to say så orkade jag inte skriva om allting igen och tänkte att istället för att skriva något kort och ointressant så skulle jag göra det idag istället.

Jag kom till Strandkliniken igår mitt på dagen. Jag fick träffa Dr Oya Kocabalkan som opererade mig och hon var lika trevlig som vanligt. Så fort jag tog av gördeln så såg hon och sköterskan hur mycket vätska det var och båda sa på en gång at de skulle ta ut vätska från magen. Hon kände också på magen och sa att hon förstod att det gjorde ont. 3 och en halv spruta tömde hon ur och jag tror det var ca halvlitern. Hon lämnade dock kvar lite vätska eftersom det behövs som skydd.

Först var det en oerhörd lättnad i kroppen, men under tiden som vi var och letade efter en ny gördel till mig (för hon sa att jag är så liten över midjan men har breda höfter och därför är den gördeln de hade, inte optimal för mig. Hon rekommenderade mig därför att köpa en trosgördel från H&M, Kappahl, Lindex eller liknande) så fylldes det på ganska bra igen och sedan höll det på så hela kvällen. Det är inte så mycket som innan tack och lov, men det är mer än när hon tömt. Nu gör det dock inte alls lika ont så jag hoppas slippa åka in för någon tömning igen. Nästa gång jag ska dit är på torsdag nästa vecka och hon kan ju eventuellt ta ut lite då om det skulle behövas

På strandkliniken. Jag kunde inte fota så mycket där för det är ju lite regler för hur och vad man får fota på kliniker och sjukhus

Här är bilderna jag tog på magen kvällen innan jag åkte in till kliniken (i förrgår). En av dem har ni ju redan sett och det var den ända jag kunde ladda upp via mobilen. Här har ni i alla fall en där man ser lite mer hur svullet det är och det är den i mitten. Ni måste tänka att det trycks ut ordentligt bakifrån och att det inte riktigt syns på bilden hur svullet det är. Men tittar ni på magens form frammifrån och sedan går tillbaka till det inlägget från 3e dagen efter operationen (de första bilderna jag visade, med röda trosor) så ser ni att det är stor skillnad på magens form

Eller så här där jag försöker visa ungefär hur det ser ut och hur det ska se ut. Det är framför allt utbuktningen nedtill som ni ser till vänster, som är problemet. Ta inte högra strecket för bokstavligt, riktigt så platt skulle det nog inte vara -men ni förstår säkert vad jag menar

måste till läkaren

Publicerat 2012-12-26 18:53:00 i Allmänt

Idag är jag inte nådigt svullen. Precis som igår. Det känns stundom som om att hela magen ska sprängås och som om att korsetten är för trång. En mindre angenäm känsla måste jag erkänna och trots att hela min kropp skriker om att jag måste röra på mig (och då syftar jag på att vara uppe och gå så klart, inte träna) så klarar jag bara korta stunder innan jag måste lägga mig ned för att samla kraft och för att det känns som om magen som sagt är på väg att spricka. Och det finns också något annat som indikerar på mycket vätska och det är att jag väger 1, 2 kg mer idag än på julaftonsmorgon och jag har inte ätit så jag bör ha gått upp i vikt. Och för er som undrar så väger jag idag 63, 1 kg. 61, 9 vägde jag i förrgår. Men jag tittar mest på vikten av vana just nu för all extra vätska i kroppen gör det ju omöjligt för mig att just nu veta min egentliga vikt. Det jag vet är att igår så svullnade det upp ordentligt och det blev mycket mer vätska än innan. Mina ben är också svullna. Imorgon ska jag imorgon till kliniken så ska de se om de måste tömma lite. Jag talade med läkaren idag och hon sa att jag skulle komma in så de fick kolla.

Vill ni att jag lägger upp min vikt på måndag igen trots att det kanske inte riktigt stämmer med min egentliga vikt?

Det syns inte så bra på bilden hur svullet det är tyvärr

Direktlänk, 7 Kommentarer

för att jag inte mår bra

Publicerat 2012-12-25 18:22:19 i Allmänt

Hej allihop. Jag hoppas ni hade en helt fantastisk dag igår. Ni kanske undrar varför jag än inte skrivit idag och det är för att jag har mer ont idag igen och egentligen bara legat i soffan och sovit, samt åter igen funderat på om jag skulle åkt in till sjukhuset.

Jag återkommer igen imorgon och ska ge er bilder och berätta om allt. Jag hoppas att jag mår bättre tills dess.

GOD JUL

Publicerat 2012-12-24 08:51:24 i Allmänt

Gud Jul önskar jag er alla! Låt det bli en magisk dag fylld med lycka och kärlek <3

Klar för kvällen

Publicerat 2012-12-23 23:48:00 i Allmänt

Då tror jag alla julbestyr är färdiga inför morgondagen faktiskt. Jag har gjort vad jag har kunnat vilket är i princip noll och känner mig därför smått värdelös. Samtidigt är det inte som att Tomas höjt på ögonbrynen heller.

Smått överraskad blev jag idag när Tomas lämnat alla julklappar till mina föräldrar och kom hem med post han hittat i lådan. Ja då hade jag fått paket med tejp till mina ärr -från Strandkliniken, som hon skickade till mig i fredags. Jag visste att hon skulle skicka dem men hon sa i telefonen att det blir ju tyvärr inte förrän den 27:e de kommer och jag var inställd på det. Men egentligen visste jag ju att det skulle levereras post i helgen för det hade en av mina kamrater på revyn sagt (han jobbar som brevbärare). Så Tomas lekte doktor och bytte tejpen på mina stygn och det var ju bra att få det gjort. I övrigt är jag helt slut i kroppen av att ha suttit mer än jag legat idag. Dels för att jag rört mig lite mer idag än igår men också för jag duschade förut idag (det var skönt och hemskt på samma gång. Efter ett tag kändes det som om magen skulle brista och allt skulle rinna ut i duschen). Så ja, det finns en risk att jag imorgon inte kommer orka resa mig så mycket. Så det är väl tur i oturen att imorgon är själva julafton och att man faktiskt mest sitter då.

Och med de orden så lämnar jag er för idag och passar så på att önska er en riktigt god jul (ifall jag inte uppdaterar imorgon). Ät och njut imorgon. Viktminskningen kan ni ta tag i igen i övermorgon. Huvudsaken är att ni alla är glad och mår bra

12 bilder för 2012

Publicerat 2012-12-23 18:20:12 i Allmänt

Januari. Mysa i sängen

Februari. Åka pulka med farmor

Mars. Mästerkatten i stövlar

April. Reklamfilmsinspelning

Maj. Dags att förändra livet

Juni. Bebis lär sig gå

Juli. Min nya "bästis"

Augusti. Syskonkärlek

September. Skolpojke!

Oktober. Kärlek

November. Min hjälte, mitt hjärta

December. Världens finaste killar

Pepp till er och bilder på bukplastik dag 6

Publicerat 2012-12-23 15:48:45 i Allmänt

Till alla er som läser min blogg och som kämpar med er vikt, så vill jag skicka mängder med pepp. Det kanske känns tungt emellanåt, men det kommer att vara värt det när ni står där och kan njuta av att ni gjort jobbet. Ni är fantastiska allihop! Och tänk på att det inte spelar någon roll om ni gått ned 1 kilo eller 50 kilo, ni är fantastiska i alla fall och bestämmer ni er så lovar jag att ni kommer att fixa det här. Jag finns här och jag peppar och stöttar er väldigt gärna. Kramar till er alla!

Här kommer lite nytagna bilder på min mage. Jag är väldigt svullen så titta inte för noga på formen på magen. Jag är väldigt glad och nöjd och har goda förhoppningar om att det ska bli bra när det fått läka lite.

Reklam börjar synas

Publicerat 2012-12-23 15:04:31 i Foton

Genom en kommentar så fick jag precis veta att min reklam på viktklubb.se har börjat synas nu. Jag har ännu inte hittat texten (haha) så säg gärna till om ni ser den. Men här ser ni i alla fall hur det ser ut på huvudsidan i nuläget

Supersize me, julafton tidigare år och tradition

Publicerat 2012-12-23 13:02:00 i Allmänt

Eftersom jag mår lite bättre just nu och för tillfället inte har så ont (och därför kan sitta vid datorn) så tänkte jag passa på att göra mitt inlägg om jul här. Ja och vilken dag passar egetligen bättre att göra det på än själva dagen före dopparedan?

Julafton är en av årets absolut käraste dagar för mig och min familj. Vi ser inte julafton som barnens dag utan som allas dag. Alla ska ha lika roligt och mysigt, både barnen och vuxna. Mat, mys och klappar.

Vår julafton är uppdelad i två delar. Vi firar alltid dagen med Tomas familj och eftermiddag-kväll med min familj.

Vi varvar vart vi är med Tomas familj. I år blir det hos oss, förra året var det hos Tomas föräldrar och nästa jul blir det hos Tomas syster. Imorgon kommer de att komma till oss vid 10-tiden och de har då med sig alla julklappar till oss från dem och även alla som är mellan dem själva också.

Vi börjar med att äta gröt med madel i och vi har hittat på en egen liten tradition kring den mandeln och det är att den som hittar den får en "extrajulklapp" som värdeparet har köpt. Det ska vara en julklapp som passar för vem som än får den och den får kosta från 10 kronor och uppåt. Imorgon kan jag skriva vad vi köpt i år. Men tidigare år har det varit till exempel hjärnpussel (när man ska få isär två saker) eller en sådan där spiktavla man kan trycka mönster i om och om igen. Till julfrukosten/lunchen så äter vi hembakad filmjölkslimpa med skinka och Bosses (Tomas pappa) egna senap. Den där filmjölkslimpan är som en drog kan jag säga. Eller som kaffebröd kanske man ska säga. Så imorgon finns det en risk att det blir stora unnardagen för mig.

Efter lite frukost/lunch med mys och prat så sätter vi oss och öppnar julklapparna tillsammans och pratar. Det tar någon timme och vi brukar sedan sitta ned och prata och eventuellt spela något spel eller så, innan vi säger adjö och åker -eller vinkar hej då.

Efter att de åkt hem imorgon, runt 14, så kommer vi mer eller mindre bara att plocka ihop oss och åka till mina föräldrar. Vi kommer ta med oss det vi behöver för kvällen (välling och så) samt glutenfritt kaffebröd (mamma brukar baka men jag sa att hon inte behövde det i år eftersom jag ändå nästan inte äter något sådant), samt potatisgratängen som vi alltid gör till julbordet, lite skagenröra till ägghalvor (mamma gör med majonäs och räkor, men Tomas älskar med skagen, så vi tar med det) och om det är någon sista julklapp som kommit till (annars kör Tomas alla julklappar till mina föräldrar idag så de kan lägga ut dem under granen innan).

När vi kommer till mina föräldrar så börjar vi med att se Kalles jul tillsammans. Sedan plockar mamma och pappa fram all julmat och förbereder i köket och vid 17 så sätter vi oss och njuter av julbordet i godan ro. Pappa och mamma lagar i princip allt själva och vi blir riktigt bortskämda med julgott. Det finns rödlökssill som mamma gör och ett par andra sorter som de köpt, syltor, korvar, ostar, julskinka som pappa gjort, gravad lax som pappa gjort, revbensspjäll, mammas skinklåda, mammas jansson, grisfötter, rödbetssallad, mammas köttbullar, ägghalvor, potatisgratäng, prinskorvar, potatis, hembakat bröd och annat gott. Man brukar äta tills det nästan sprutar ur öronen kan jag säga.

Vid 18 när man ätit och plockat undan så brukar tomten knacka på dörren till barnens stora förtjusning och det följs sedan av julklappsöppning resten av kvällen. Vi är lite generösa kring jul kan man säga och trots att somliga kanske ser det som att man bara byter pengar med varandra så ser vi det som att det är den dagen på året som vi skämmer bort varandra ordentligt. Alla får julklappar och alla firar lika mycket och lika glada. Vår julafton brukar av någon anledning oftast vara slut runt 2-tiden. Då är alla julklappar öppnade och vi har hunnit reflektera och packa ihop oss.

Så firar vi årets underbaraste dag. En dag fylld med kärlek och lycka. Hur firar ni?

Så här såg jag ut julen 2007. En dryg månad efter att Oliver fötts. Vägde ca 100 kg då

2008. Mycket vacker. Not. Då vägde jag run 115-120 kg

Julaftonsmorgon 2010

Förberedelser inför julafton 2010

Tomas föräldrar och systers son, på julafton 2010

Julafton hos mina föräldrar 2010

Mina systrar och tomten (pappa) med min mellanson 2010

Tomas och Jenni 2010 (som ni vid det här laget både förstått och sett på datumet på fotot)

Tröttis på julafton 2010

Så här såg jag ut på julen 2010. Vägde 118 kg då (jag hade redan börjat viktminska från 130 kg) och här var det veckan innan jag fick veta att jag var gravid med Leo

Lite julpynt hemma hos mina föräldrar förra julen

Hemma hos oss förra julen

Hos mamma och pappa förra julen

Så här såg jag ut förra julen. Vägde mellan 105-110 då (gick senare under våren upp till 112 kg).

105-110 kg ca

Julklapparna vi köpte förra julen

Förra julens pre-julaftonsmiddag

Julförberedelser 2011

Glutenfria pepparkakor

Julaftonsmorgon 2011. Obs bullen till vänster i bild. Jag åt hela den till frukost då (!)

Julmorgonsmys

Granen hos Tomas föräldrar förra julen

Tomas mamma med Leo, då 3,5 månader

Marcus och Oliver förra julen

Julmiddag hos mamma och pappa 2011

Lite utflipp vid middagsbordet. Tomas, min lillasyster Jenni och mamma

Ännu mer utflipp

Och lite till...

Ja, vi är lite knasiga tydligen

Min yngsta syster Sandra gullade med bebis

Tomas och jag

Tomas larvar sig med julklapparna

ssshhh

Mammas och pappas julgran 2011

Jultomten 2011, en barndomskompis till mig

Det är jag till höger i bild. Lite skillnad från nu

Mamma fick julens första julklapp förra julen

Ja så här såg jag ut förra julen. Tack och lov blir det inte riktigt samma i år.

Ja nu har ni fått ännu en fotokavalkad a lá Linda, där jag visat er smått och gott från tidigare jular, men också hur jag sett ut de senaste åren på julen. I år ser jag tack och lov inte likadan ut och hoppas kunna tycka om bilderna på mig själv när jag i efterhand ser dem.

smärta och julmat

Publicerat 2012-12-22 16:08:30 i Allmänt

Det finns en viss risk för att jag inte kommer orka göra det där inlägget idag. Anledningen till det är att jag måste sitta vid datorn för att fixa det och jag har så där extremt ont nu igen att allt jag vill är att bara sova en stund -om jag ska vara ärlig.

Vi har i alla fall ätit årets pre-julartonsmiddag här hemma nu och det var riktigt gott. Jag orkade inte äta så mycket eftersom gördeln sitter åt men fick i alla fall i mig lite sylta, 3 köttbullar, två prinskorvar och två små skivor rökt lax. Men samtidigt som det var gott så är det inget emot hur gott det kommer bli på måndag.

Har ni någon favorit på julbordet?

Som en sömngångare

Publicerat 2012-12-22 13:43:25 i Allmänt

Idag har det varit tyst från mig -jag vet och jag ber om ursäkt. Men smärtan tog lite musten ur mig igår och efter att jag väl lyckats somna i natt så sov jag djupt fram tills 10. Då vaknade jag en timme och sedan somnade jag i soffan igen och sov tills för kanske 30 minuter sedan. Jag tror det som sagt beror på att jag hade så ont igår att jag var så trött, men när jag kände att jag somnade om i soffan så lät jag det bara ske. Nu är jag lite piggare och har för tillfället lite mindre ont. Således ska jag försöka röra på mig en liten stund för man ska ju undvika i mesta möjliga mån att bli stillasittande under läkningen. Sedan får vi se hur mycket jag orkar också.

Senare idag så tänkte jag göra ett helt annat sorts inlägg, där vi går tillbaka och ser på gamla bilder, där man ser lite mer av min viktresa och skillnaden mellan förra julen och årets.

Och TACK för all pepp jag fått från er! Det värmer att ni finns där ute och tänker på mig,

jag gråter

Publicerat 2012-12-21 23:43:47 i Allmänt

Ut i tomma intet försvann den tappra Linda och kvar blev en av smärta gråtande Linda, i hallen. Tack och lov för den fantastiska Tomas som osjälviskt släppte allt han hade för handen och i princip bar mig till sängen. Sedan torkade han blöta kinder, stoppade om mig och hämtade telefon, laddare och en usb-förlängare så jag ska kunna blogga i sängen. Älskade make.

Och för att förtydliga ytterligare så är smärtan inte det minsta rolig just nu. Inte för att jag normalt tycker den är skoj heller men på en skala så steg den just flertalet steg mot värre. Tack och lov ligger jag nu nedbäddad i sängen vilket tycks vara det bästa läget för mig just nu. Jag hoppas det känns lite bättre imorgon.

Dock vill jag avsluta med att säga att trots smärtan så skulle jag inte vilja göra detta ogjort och jag är så tacksam för att jag fått den här operationen.Tack landstinget, verkligen. Tack tusenfalt

min nya mage, foton efter bukplastik och -68 kg

Publicerat 2012-12-21 19:44:06 i Allmänt

Här är min nya mage. Den är svullen så det riktigt kluckar om den och den spänner och drar. Jag kan inte räta upp mig ordentligt och höfterna är svullna av all extra vätska, så ni får tänka bort det just nu. Men här är magen i all sin prakt, på fjärde dagen sedan plastiken gjordes (inklusive dagen den gjordes och idag). Vad tycker ni?

Direktlänk, 11 Kommentarer

Återbesök

Publicerat 2012-12-21 13:51:02 i Allmänt

Nu har jag varit på återbesöket på Strandkliniken inne i Stockholm och jag är verkligen så himla glad efter att ha varit där. För det första så är hon verkligen underbar läkaren, Dr Oya Kocabalkan. För det andra är jag så nöjd och glad över att jag bestämde mig för att gå på min magkänsla och göra operationen hos henne, hon har verkligen gett mig en fin mage! Nu är magen svullen och så, men jag kunde ändå se den och när jag kom hem så följde mamma med in och tittade på den (för jag får duscha idag så jag tog av mig och visade mamma magen) och även hon bara sken upp och sa att magen är ju så enormt fin. Jag ska fotografera den sen när jag ska duscha men jag väntar tills Tomas kommer hem, eftersom jag har så ont och därför inte vill greja själv här hemma. Det kan hända att jag inte lyckas få på mig gördeln till exempel och det vore ju inte bra. Men en bild kommer sedan och den här gången kommer ni ordentligt kunna se hur det ser ut!

Direktlänk, 5 Kommentarer

Idag kommer bättre bilder!

Publicerat 2012-12-21 08:53:37 i Allmänt

Äntligen orkar jag ta mig till datorn och sitta en stund. När jag väl kom hit så var det okay. att gå hit var mindre roligt eftersom jag vaknade vid 5 i natt och upptäckte att hag glömt att ta medicinen klockan 2. Nedless to say så hade jag lite mer ont så än innan. Det tog en stund att somna i natt också, men det beror säkerligen mest på att jag gled i och ur sömn i soffan under gårdagen och då är det svårare att somna sedan.

Idag klockan 7.30 så kom min mamma hit och hjälpte mig med barnen så de kom iväg till förskolan. Marcus är fortfarande hemma eftersom han fick sitt jullov igår och han kan gott vara hemma eftersom han är stor nog att "klara sig själv". De små skulle jag så gärna vilja ha hemma, men jag skulle inte fixa det i nuläget. Underbara mamma som hjälper till. Igår var också Tomas mamma här och hjälpte mig med barnen på morgonen. Underbara familj.

Idag är det återbesök på strandkliniken och jag ska få skjuts dit av en väninna som erbjöd sig igår efter att allt kört ihop sig för mig. Så himla snällt av henne och trots att det känns lite kymigt att andra ska böja ryggen för min skull så måste jag tacka och ta emot. Jag har också funderat på att "tacka och ta emot" tabletter mot smärtan idag, eftersom den ökat. Samtidigt känner jag mig osäker för om jag kan klara mig på Ipren och Alvedon så är det så klart bättre än morfin och annat sådan man kan bli beroende av eller trött/hög och liknande på. Samtidigt var det någon som sa till mig att om jag är ordentligt smärtlindrad så läker jag snabbare och det välkomnar jag så klart med öppna armar. Idag blir det också spännande eftersom jag ska få se magen ordentligt (hoppas jag) för första gången och då ska jag så klart fotografera ordentligt så ni också kan få se. Och då hoppas jag få ta bilder när jag står upp utan gördeln så ni kan se hur det ser ut (utan extrahud från ryggen som stör bilden). Såhäng med under dagen så postar jag bilder så fort det går.

Angående det där att posta bilder så vill jag dock säga igen att det varit något fel på min bloggapp i telefonen här under ett par dagar så jag har inte kunnat visa er mina bilder som jag velat. Med anledning av detta så kommer det nu komma ett gäng -vilka några av dem jag försökt ge er under dagarna som gått den här veckan. Men de kommer nu i alla fall och det är ju alltid något. Några av dem har ni nog redan sett men jag erkänner att jag inte har så god koll på vilka nu, så ni får alla

Julfint i Stockholm på väg in till Strandkliniken

Min säng. Den var uppvärmd med värmefilt när jag kom, så det blev bekvämt att krypa ned där

Jag fick varm morgonrock medan jag väntade

Spänd och nervös men glad

Nyvaken efter operationen

Med gördel och dukar om midjan

Sängbord

Litet dränage

Min underbara och fantastiska läkare Dr Oya Kocabalkan. Jag rekommenderar henne varmt

Dag två fick jag en annan säng medan jag väntade de sista 6 timmarna på att åka hem

Rummet jag låg i dag två

Hemma igår. Marcus var hemma och hjälpte mig. Jag är svullen och dan i hela kroppen och även i ansiktet just nu, som ni kanske ser

Men den här är i alla fall borta nu!

hjälten och prinsessan

Publicerat 2012-12-20 22:31:26 i Allmänt

Efter att ha spenderat den största delen av dagen i soffan så har Tomas nu flyttat mig till sängen, så att ryggen ska få vila lite också. Jag hade kanske hoppats att medicinen skulle ha lite mer inverkan på smärtan i ryggen men än så länge har jag inte fått den bättre. Magen är som den är. Hård och svullen. Nu har jag i alla fall hittat en skön ställning i sängen vilket alltid är något.

Jag försökte visa bilder för er tidigare också men det gick inte alls att ladda upp via mobilen av någon anledning. Precis på samma sätt som på kliniken när det inte gick igår. Jag har inte orkat sitta vid datorn idag om jag ska vara ärlig. Vi får se om jag orkar ta mig dit imorgon något. Men imorgon är det mycket som det är ändå eftersom jag ska in på återbesöket. Jag har en väninna som skjutsar mig, vilket är oerhört snällt så klart. Och att bero på snällt så är det Tomas som springer runt här hemma och passar upp på mig som om jag vore en prima prinsessa. Så himla go är han och ändå har jag sagt till honom att han inte måste passa upp på mig så. Men det är väl egentligen lika bra att jag tar emot den hjälp jag får. Den kommer ju hjälpa mig att läka när allt kommer omkring.

Vad gäller övriga saker i livet då, eller min viktminskning för att förtydliga, så är jag och Tomas lite oense nu. Jag vill nämligen fortsätta som jag gjort medan han vill att jag åka äta "ordentligt" och inte tänka på det där nu när jag läker. Men för mig känns det nästan omöjligt. Jag är så rädd att jag slå lägga på mig massa nu, vilket jag hört är relativt vanligt efter en operation (vätska då främst) och att det ska spänna ut magen så den inte blir så optimalt fin som den kan bli. Jag har banne mig inte kämpat och grejat för inget här och kan inte riskera att gå upp nu känner jag. Han förstår mig så klart också för han vill ju inte få mig att trycka i mig alltså men tycket jag kan glömma det där just nu. Men jag vågar inte glömma. Jag måste balansera bara tror jag. Men först ska jag nå 60 kilo. Jag kan inte acceptera annat.

det har kört ihop sig..

Publicerat 2012-12-20 15:42:00 i Allmänt

Idag är det som att gå i dimma kan jag säga. Jag har mer ont men framför allt är jag så extremt trött. Jag går in och ur sömn hela tiden här. Idag har jag bara suttit i soffan egentligen. Mamma kom hit med Marcus efter hans skolavslutning vid 10.30 och sedan kom min svägerska hit och var här i lite mer än en timme. Då passade jag på att få i mig lite att äta och så, samt att hon hjälpte Marcus att berätta hur han skulle fixa sin lunch. Det mest knasiga nu är att inte kunna bära eller använda magmusklerna så att säga. Anna-Karin fick ta fram min lunch ur kylen till exempel, sånt känns ju skumt. Sen känns det lite konstigt också att inte kunna hjälpa till hemma något. Jag plockade lite lätt men fick snabbt känna på att det nog var en himla dum idé och har därför fått ge upp och istället be min fina Marcus om hjälp. Men han har gjort det utan att klaga, min fining.

Om någon timme blir det fullt hus igen då Tomas kommer hem med Leo och oliver, så vi får se hur kvällen blir. Jag kan inte förneka att jag har mer ont idag som sagt och det är inte så kul samtidigt som det är okay och det är ju mitt fel att det är så här nu om vi säger. Vad jag däremot inte är helt glad över är att det kört ihop sig lite imorgon när jag ska in på återbesöket och pappa som skulle åkt med mig måste jobba. Han sa att jag kunde åka med honom till jobbet först för han skulle köpa några möbler och jag kunde sitta i bilen bara, men jag vet inte om jag klarar att sitta i bilen så pass länge eftersom det inte är bara till sjukhuset och hem utan runt ett par timmar extra.. jippie. .. önskar det fungerat lättare för Tomas att vara ledig nu.

Mycket mer smärta

Publicerat 2012-12-20 08:07:23 i Allmänt

Det här var den första jobbiga natten. Jag har vaknat i ett i ett i ett och behövt gå upp på toaletten. Varje gång jag går ur sängen gör det så klart ont och det har gjort att jag idag har ännu mer ont än föregående två dagar. Sedan kanske en del i det ligger i att jag inte bara kan sätta mig ned och ignorera om det är rörigt utan jag måste stoppa ned de lätta sakerna i diskhon till exempel. Det är ju mitt fel, det borde jag försöka att blunda för. Men är man en envis jäkla ko så är man.

Jag låg och tänkte i natt på att jag längtar så tills jag kan se magen mer ordentligt. Till helgen ska jag ju få duscha till exempel och kompresserna jag har under gördeln ska bort. Då kommer jag kunna se magen framför mig i spegeln och det är någor jag längtar efter. Sedan vet jag att jag är svullen och så och att det därför inte ser riktigt ut nu som det kommer göra sedan, men allt måste i princip vara bättre än som det var innan -så jag får åtminstone se det så. Min far var lite orolig att det skulle bli fult runt bak på ryggen eftersom de inte gjort plastiken runt om hela vägen. Han sa att på alla plastikprogram han sett (från usa) så gör de alltid hela vägen om och tyckte därför det var kass att de inte gör så här. Kanske det kan tyckas ja, men jag förstår att det inte är något som landstinget betalar och att det är en separat operation jag får göra längre fram. Hur som haver så hoppas jag att han har fel och att det kommer bli kanonfint trots att de inte gjorde en plastik på ryggen.

Vad jag i alla fall kan understryka igen är att det är mer smärta idag och att jag strax ska ta mig till soffan så kroppen får lite vila. Min svärmor kom till oss och sov här igår för att hjälpa till med barnen idag på morgonen. Det var välbehövligt kan jag säga. Imorgon kommer mamma och hjälper mig med dem på morgonen. Skillnaden då är dock att Marcus får jullov idag och kommer hem före lunch, medan Leo och Oliver ska gå på förskolan resten av veckan. Men det spelar ingen roll, för jag hade inte klarat av att ta hand om dem.

Vad gäller vägning och vikt, jag vet inte om jag sa det igår till er eller om det bara var något jag och Tomas pratade om, men jag kommer eventuellt inte kunna rapportera min vikt på måndag. Det beror på flera faktorer. Dels har jag väldigt mycket extra vätska i kroppen nu. Jag är till och med svullen i ansiktet (ska ta kort så ni får se) just nu. Sedan är också gördeln ganska tung + att min mage just nu inte fungerar. Så länge jag har massa extra vätska och inte kan gå på toa så är det inte så stor mening att väga sig då. Men kanske har det blivit lite bättre tills på måndag -julafton!

Åh vad jag längtar efter julafton! Jag ska berätta lite senare om hur vi firar

Lite mer utvilad

Publicerat 2012-12-19 18:45:52 i Allmänt

Nu har jag legat och sovit och haft det skönt en stund. Tomas gjorde pannkakor till middag och vi åt i vardagsrummet så jag inte skulle behöva sitta obekvämt ute i köket. Fick en så fin filt av Tomas idag när jag kom hem, vilket var helt fantastiskt -jag som är så frusen. Jag ska be honom ta kort på mig med den sedan. Ni ska också få se något foto från sjukhuset sen. Nu ska jag gå och ta det lugnt igen

Första bilderna på nya magen

Publicerat 2012-12-19 15:22:00 i Allmänt

Hej allihop. Nu är jag hemma igen efter att Tomas hämtade mig för ett par timmar sidan. Jag fotade magen när de skulle dra drenaget och försökte göra ett blogginlägg. Vet inte varför det inte fungerade, om det var sämre mottagning i nya rummet kanske -men jag försökte flera gånger och den kopplade bara bort meddelandet hela tiden. Jag ska också, som jag sa igår, fixa till det där underliga att det blivit flera inlägg efter varandra från igår. Vet inte hur sjutton det gick till faktiskt men det kanske var nåt tillfälligt bugg i systemet.

Här kommer i alla fall de två första tagna bilderna på magen

Tapen sitter nere under bikinilinjen och det randiga ni skymytar är uppe vid bysten. Bilden är inte så extremt bra för extrahuden jag har bak vid rygg och rumpa har ju glidit fram och gör att det ser ut som om jag ligger på en kudde eller så. Men ni kan se vad som är magen och där höften går i alla fall. Jag är väldigt nöjd kan jag säga, av det lilla jag har sett och hoppas verkligen att detta ska bli så bra som det ser ut ha möjligheten att bli.

Den här bilden tog sköterskan och den är inte heller så väldigt bra så eftersom man bara ser så lite - men samtidigt helt okay och bättre än den andra. Det kommer att bli bättre bilder om några dagar när jag kan fota magen stående och när mina kompresser är av (för under gördeln nu och över magen så har de taipat kompresser och det är av den anledningen jag inte kunde vänta och ta nya bilder åt er hemma för då skulle ni inte kunna se förrän på fredag.

Detta är i alla fall två små bilder så ni kan se en första skymt av magen. Men jag lovar att ni ska få bättre bilder så snart det bara går.

I övrigt är jag fortfarande ganska pigg och så, det är bra, men jag är väldigt svullen (även i ansiktet) just nu. Det beror på att jag legat en del, fått dropp och tagit medicin sa de. Det kommer gå ned sen, men just nu är det mycket extra vätska i kroppen. Allt har i alla fall gått så bra. Jag är väldigt nöjd med kliniken och rekommenderar den varmt till andra som funderar på att operera sig (jag fick det förvisso av landstinget vilket innebär att jag inte fick välja men för er som funderar på att opereras privat rå rekommenderar jag den). Strandkliniken som ligger på strandvägen i stockholm var det jag opererades på. Läkaren heter Dr Oya Kocabalkan (vilket jag försökte säga igår när mobilen -haha- rättade till Dr Nya istället). Har ni några tankar eller frågor så är det bara att ställa dem för jag svarar så gärna.

Nu ska jag lägga mig och vila en stund dock för jag känner mig lite lätt snurrig och så. Jag skriver så klart mer lite senare då jag orkar

Minne blott

Direktlänk, 6 Kommentarer

morgonen efter bukplastiken

Publicerat 2012-12-19 07:59:41 i Allmänt

Hej allihop. Nu har jag fått byta rum på sjukhuset och liggener mer eller mindre bara och väntar på att klockan ska gå, så jag får se magen.

Jag har sovit okay i natt - vilket är bra. Dock har jag vaknat några gånger så helt utvilad känner jag mig inte just nu. Kanske ska jag försöka slumra Rn stund till.

När jag får se magen sen här så kommer jag så klart fota och lägga upp det. Dock vet jag att jag kan se både blåslagen ut och svullen ut. Därav förväntar jag mig inga mirakel om att vara platt och fin. Men så fort som möjligt ska ni få se hur det ser ut sedan idag.

Och det här med att vara pigg och ha ont, det känns i nuläget ganska bra faktiskt, så får vi se hur det blir sedan och vad jag kommer klara. Jag längtar jag tills jag kan ställa mig framför spegeln hemma och titta hur jag ser ut ordentligt. Det blir dock så klart inte idag, utan lite länge fram. Idag får jag se från sängen.

Jag har gjort det. Svårt att greppa faktiskt. 110 kg tung på julen förra året. Tror ni jag skulle trott på det då om någon skulle sagt mig att "till julafton nästa år så är du smal och har gjort en bukplastik". Ah eller hur, skulle jag nog tänkt då. Det har varit ett sådant händelserikt år för mig så jag ska göra ett inlägg sedan om året sm gått och viktminskning-träning-operation och övrigt omkring. Jätteroligt tycker jag

Åter igen, tack för allt stöd och alla lyckönskningar!

bild med gördel

Publicerat 2012-12-18 23:44:38 i Foton

Oj vad underligt att samma inlägg kopierades flera gånger?! Jag förstår inte alls hur det kunde bli så? Jag fixar det sen vid datorn. Nu ska ni få den utlovade bilden med gördeln på. Det är lite bulligt men det är för set är massa dukar och så där inne sa sköterskan. Vill också bara snabbt påpeka att jag såg i mitt förra inlägg med resumén att det var massa konstiga mobilrättningar där som jag missade att fixa förut. Gör det sen men kan säga kort nu att läkaren heter dr Oya, inte nya så klart

piggare nu :-)

Publicerat 2012-12-18 14:55:00 i Allmänt

Nu har jag piggnat till lite och kan därför bjuda på en snabbresumé av hur det gått till allting. När jag kom blev jag invisad i rummet på en gång. Jag fick byta om till en skön rock och fick en uppvärmd och fräsch säng och hörna.

Strax därefter fick jag gå och duscha inför operationen. När jag kom tillbaka så tog de prover och satte ett dropp. Narkosläkare kom tidigt därefter och berättade om narkosen och hur det skulle gå till med den. Sjuksköterskan talade också tydligt om för mig om hur operationen skulle gå till.

Jag fick också veta att det skulle bli min tid ca 10-15 minuter senare.

Kirurgen Dr Oya kom och hämtade mig för att fota och Rita. Hon vet så trevlig och gjorde att jag blev ännu lugnare och gladare. Tillbaka på rummet några minuter senare så ringde jag Tomas och strax hämtade de mig.

Operationssalen var fräsch och fin och jag fick lägga mig för blodtryck så men strax sa de att det var dags. I ett rus försvann jag i huvudet.

Jag tror jag drömde något men är osäker. När jag vaknade så låg jag i min säng med gördel och dränage. De sa att jag inte får se magen förrän imorgon så jag längtar!

Jag kan fota gördeln så länge i alla fall, så ni får se sen.

opererad!

Publicerat 2012-12-18 12:56:01 i Allmänt

Jag gjorde det!! Nu är jag opererad! Jag är så trött så jag orkar inte mer nu. Ska och försöka orka sedan

vikt innan operation

Publicerat 2012-12-18 07:13:04 i Allmänt

Jag hann inte blogga hemma igen så det får bli nu på tåget. Snart dags och nu är jag på väg. Jag uppdaterar vikten nu så man kan jämföra med huden som tas bort och vad som alltså är vikt utan hud. Vikt nu innan operation är 62, 0 kilo. Som jag misstänkte var det alltså extra vätska jag hade igår på vägdagen. Bra med en jämn siffra nu också vilket gör det lätt att räkna sedan. Nu ska jag inte tråka ut er mer och så vida jag inte får vänta så många timmar på operationen och blir alldeles för uttråkad och därför slänger in ett inlägg -så hörs vi igen så snart jag orkar

Direktlänk, 5 Kommentarer

Underlig känsla

Publicerat 2012-12-18 05:43:06 i Allmänt

Det känns lite konstigt att sitta här nu. Det är ju bara ett par timmar kvar nu, innan jag ska vara inne på Strandkliniken. Sedan vet jag inte hur fort allt kommer gå. Det kan ju vara både en timme och fem timmar till operation. Jag hoppas dock så klart inte fem timmar för då kommer jag nog få ont i magen av att jag är hungrig. Jag har redan ordentligt kurr i magen över det.

Jag hade svårt att komma till ro igår kväll. Jag var orolig ett bra tag över sövningen men försökte till slut att fokusera på att det kommer gå bra och att de vet vad de gör. Tack för allt stöd, allt pepp och alla lyckönskningar jag har fått från alla er, både här och på facebook. Det är väldigt omtänksamt av er.

Jag kommer att uppdatera min vikt innan jag åker idag också, så vi hörs om en stund igen

Jag erkänner att det är det jag är rädd för

Publicerat 2012-12-17 23:47:18 i Allmänt

Då är det dags att inom några minuter hoppa i säng och försöka mitt bästa att sova i natt. Jag har förberett bäst jag kunnat här hemma men har samtidigt kommit fram till att det egentligen inte finns så mycket jag kan göra. Väskan är i alla fall packad och jag har städat av hemma. Jag är också duschat med den där Descutanen och känner med således sträv som en kattunga, speciellt i ansiktet. Inte får jag smörja in mig heller -men det är väl som de säger, att vill man vara fin så får man lida pin. Ett stort glas vatten ska jag dricka innan klockan blivit midnatt också, för sedan måste jag fasta och då får jag alltså inte ens dricka vatten om jag blir törstig. Bara att hoppas jag inte får vänta för många timmar på operationen då, så man slipper känna som om man ska svimma av törst. Jag tänkte på det idag på vägen hem från jobbet, att jag nog inte druckit en droppe på i alla fall 6 timmar, men att jag inte kände mig törstig. Imorgon så kommer jag förstås känna som om jag är på väg att avlida av törst -eller vad tror ni?

Vad jag i alla fall vet är att när jag vaknar imorgon, så kommer jag vara nervös och orolig. Jag kommer förmodligen känna mig känslig och det skulle inte förvåna mig om jag kommer känna för att eller till och med faktiskt gråta en skvätt. Jag hade inte i min vildaste kunnat tro att jag skulle behöva åka in ensam faktiskt och även fast jag under majoriteten av dagen har kunnat suga på den karamellen så är det inte förrän nu det blir verkliget. Det är en fruktansvärt obehaglig känsla om jag ska vara ärlig.

Men det finns också anledningar till att jag nästan vågar lita på att det kommer gå bra, att jag kommer vakna efter operationen (ja, jag erkänner att det är DET som är det jobbiga i det hela. Jag är rädd för sövningen. Kanske larvigt men så är det) och även fast rädslan ibland tar i överhanden så försöker jag tänka logiskt och rationellt. Imorgon ska min mage bli fin och jag kommer sedan vakna och allting kommer gå och kommer bli bra. Så måste det vara.

Vi hörs imorgon

Kvällen före

Publicerat 2012-12-17 21:30:04 i Allmänt

Då sitter jag här och det är kvällen innan operation. Jag är nervös som jag sa tidigare. Jag försökte få tag på min ena väninna eftersom hon sagt att kunde förlja med men jag har inte nått henne. Min svägerska försökte få till det så hon kunde komma med också men det gick tyvärr inte heller. Så det blir jag ensam, men det är tyvärr inte så mycket att göra något åt. Det får lov att gå i alla fall. Huvudsaken är att Tomas kommer förbi sedan på vägen hem från jobbet (vilket han så klart gör) och att han hämtar mig dagen efter (vilket han så klart också gör).

Här hemma springer jag runt och förbereder så bra jag kan. Jag har griljerat skinkan redan så det ska vara klart. Vi har plockat av, dammsugit, vikt tvätt, tvättat, bäddat rent i sängen, slagit in julklappar osv. Jag har läst en julgodnattsaga för pojkarna och skall snart hänga lite tvätt innan jag packar och duschar rent mig med Descutan.

Jag kommer så klart uppdatera så fort jag kan och orkar. Säkra källor säger att jag troligtvis inte kommer tänka på det imorgon efter operationen men vi får se. I annat fall så gör jag det som sagt om någon dag -men håll utkik för så fort jag bara kan (och helst imorgon redan) så kommer jag att uppdatera, samt visa bilder. Tills vidare ska jag i alla fall försöka orka på facebook, vilket är aningen lättare än här (min fbadress finns i något inlägg tidigare och det är ok att lägga till mig eller gå in på min profil -den är öppen -om ni vill hålla koll hur det går).

Nu måste jag rusa vidare, tiden går.

uppdaterar senare om jag hinner och orkar. Annars försöker jag imorgon bitti

Känns väldigt jobbigt

Publicerat 2012-12-17 14:43:22 i Hudplastik

Jag är nervös. Ju längre tiden går idag så blir jag mer nervös. Operationen i sig är jag inte så nervös för, eller jo, men det är inte det som är det jobbiga just nu som gör mig nervös -utan det faktum att jag måste åka dit själv.. Tomas kan inte ta ledigt från sitt arbete. Han har försökt (han försökte ta onsdag - fredag den här veckan för att vara hemma och ta hand om mig och barnen, men det fungerade inte). Men kan bara få ledigt så han kan vara hemma med mig onsdag eftermiddag (han hämtar mig från sjukhuset). Han kommer också så klart förbi mig imorgon efter jobbet -MEN att jag måste åka dit på morgonen själv kvarstår ändå och det känns inte det minsta roligt.

Förebilder (hemma) bukplastik

Publicerat 2012-12-17 11:17:59 i Allmänt

Här kommer det rykande färska (Tomas tog dem igår kväll) bilder på min mage -med den hänghuden/överskottshuden jag har. Så här ser alltså min mage ut nu innan bukplastiken jag ska göra imorgon och som ni ser är det mycket hud ändå efter mina -67 kilo. Så jag är väldigt glad över att den här bukplastiken kommer nu, så jag också kan få chansen att se normal ut.

Eftersom jag inte vet hur jag kommer må imorgon, eller ens ha möjlighet på sjukhuset att blogga och så (jag ska dock försöka) så kan ni som vill följa det hela lägga till mig på facebook http://www.facebook.com/lindaskimra Jag tror i alla fall att jag garanterat kommer att kunna uppdatera där. I annat fall så uppdaterar jag bloggen så fort jag kan och orkar (förhoppningsvis redan imorgon). Jag kommer också att skriva mer sedan ikväll eller imorgon innan det är dags.

Veckans vikt -sista innan bukplastik

Publicerat 2012-12-17 09:41:59 i Veckans Vikt

Då är veckan här. Den veckan jag väntat på och räknat ned till i en månad nu. Operationsveckan och imorgon är det dags. Jag hade också satt ett mål för mig angående vikten och det var att komma under 65 kilo innan det var dags. När remissen skickades in så vägde jag 72 kilo och trots att de sa då att det inte fanns fett på magen, utan bara hud så tänkte jag att det var bättre att jag tappade den mesta av min vikt innan, så det inte blir mer häng efter. Sedan hade jag ett tyst mål vilket var att jag skulle väga max 63,4 kilo idag. Det baserades på vikten 67,4 som jag vägde månadagen den 19 november och det skulle då alltså vara minus ett kilo i veckan fram tills operationen. Jag klarade det faktiskt och bara det är en vinst. Att det var jullunch (julbord) med club 96 igår har förvisso gjort att jag gått upp från de 62,7 jag vägt i lördags och igår, men eftersom jag ändå klarar mitt tysta mål med 400 gram så är jag nöjd ändå. Sista vägningen innan operationen blir så klart imorgon -MEN idag är det vägdag så here goes.

Min lägd: 158 cm

Total startvikt: 130 kg

Startvikt efter bebis: 112 kg

Målvikt: 60 kg

Nuvarande vikt: 63,0

Veckans minus/plus: -1,3 kg

Total viktminskning: 67,0 kg

Viktminskning efter bebis: 49 kg

Kvar till målvikt: 3,0 kg

Måldatum: 1 juli 2013

Totalt start BMI: 52,1

Start BMI efter bebis: 44,9

Nuvarande BMI: 25,2

Kvar till normalviktig enligt BMI: 0,2

Tappad BMI hittills: 26,9

Lite jultips för att hålla vikten

Publicerat 2012-12-14 09:52:10 i Mat

Några tips kring mattänket och snasktänket så här i jul. För som ni vet är ju december egentligen den delen av året då vi äter som mest. Man unnar sig en pepparkaka i tid och otid. Lite lussebröd glider ned tillsammans med en marsipangris som bakades veckan innan jul och knäcken förbereds tidigt så man nästan hinner få hål i tänderna innan man ens nått julafton. Det är skumtomtar i skålar som snaskas dagarna i ända tillsammans med litervis av julmust, kantat av skinmackor, julbord och risgryndsgröt hela månaden lång. Ja okay så ser det inte ut för alla så klart och även om jag varken äter marsipan, knäck eller ischoklad så är det ganska vanligt att det blir sådant i december. Det behöver inte vara ett problem att det är så, men för många utgör den här månaden ett problem och uttrycket "julvikt" finns ju faktiskt av en anledning.

Så hur klarar man sig genom julen, utan att bara sitta bredvid och dofta på nybakta lussekatter och känna ledsamheten över att inte få smaka en rompralin eller knäckbit eller vad det kan vara?

Alla gör vi så klart på olika sätt, men min absoluta rekomendation är att man inte ska vara "duktig" och stå över allting jämt. Igår till exempel så var det lucia och jag ville också få äta något gott då, tillsammans med min familj. Som jag sa igår så åt jag tidigare tills det rann ur öronen på mig -men inte nu. Igår åt jag en liten lussekatt som jag bakat själv (glutenfri eftersom jag har glutenallergi) en pepparkaka och en rompralin. Det var väldigt gott och jag njöt precis lika mycket av detta som om jag skulle ätit 5 lussekatter. Nej faktiskt nästan mer. Skillnaden är att jag kommer inte äta en lussekatt idag och imorgon och i mövermorgon också. Jag åt en i förrgår dock när jag bakat dem.

Nej jag tycker att man ska få äta en bulle, en knäck eller marsipangris eller vad det än må vara. Men se till att det bara blir en då. Inte en till varej fika, utan en den dagen. Se till att det inte blir en varje dag och ska det prompt bli något så ta en. En är ingen fara. Sedan tål också alla kroppar att en dag få lite mer kalorier (eller mycket mer kalorier), om man inte gör det flera dagar på raken. Så därför gör det inget om det rinner ur öronen just på julafton. Eller den 9 december för att det var en dag man hade gäster och skulle ha lite mysigt. Men ät normalt sedan de andra dagarna. Framför allt, se det inte som förbud eller något du inte får. Vi gör aktiva val när vi äter upp oss eller viktminskar ned oss. Och vet ni, det är precis lika mycket smak och njutning i en pepparkaka som i 7 stycken.

En sak till också och det är något jag sagt tidigare men vill både påminna om igen och understryka, och det är att det är INTE kört om du ätit något onyttigt. Se det inte som att "jaha, nu har jag ändå ätit en lussebulle här så jag kan lika gärna fortsätta äta onyttigt". Det är inte så. Om du nu tog en bulle, godisbit, pizza eller vad det än kan vara, se det som att det var då -men nästa mål måste inte vara onyttigt eftersom det förra var det. Det är väldigt vanligt att folk går på kalas till exempel och så tar man en tårtbit. Sedan tänker man att "jaja, jag har ju redan tagit en så jag kan ju lika gärna ta en till". Jag säger inte att det är fel för vill man ha en till så för all del -men det tänket måste stanna upp om man ska klara en viktminskning. Känn istället att du tog en tårtbit och det var gott. That's it.

Ett sista litet tips också, innan jag slutar detta inlägg. Julgröt/tomtegröt/risgrynsgröt, det är i sig inte så onyttigt. Köper du färdig så är det ca 100 kalorier per 100 gram (beroende på märke). kanske något mer om du kokar själv och beroende på mjölk och så. Men det som framför allt gör gröten onyttigt är allt extra socker man har på. Prova att blanda stevia med kanel istället. Stevia är gjort på örten Stevia rebaudiana som har använts som sötningsmedel i många hundra år. Det påverkar inte blodsockret heller. Framför allt så innehåller det inga kalorier alls. Det kan upplevas lite sötare än socker står det på förpackningen så prova dig gärna fram, men det ska bara bytas ut mot sockret. Man kan alltså använda det precis på samma sätt som socker. När man bakar och lagar mat också. Tips.

Vårat Luciafika igår. På min talrik ligger det två bullar men jag åt bara flätan och pepparkakan (samt en rompralin men den syns inte i bild). Jag drack också lite Julmust Light (där rekommenderar jag Nygårda, för den innehåller lite kalorier i lightversionen och smakar väldigt gott)

Tillsammans hela familjen med Luciafika och tittandes på julkalendern tillsammans med barnen

Sedan tittade jag på morgonens inspelning av årets Luciafirande. Familjen flydde men jag tittar varje år

Deppig!

Publicerat 2012-12-13 15:01:28 i Allmänt

Usch vad deppig jag känner mig helt plötsligt. Jag sitter här på jobbet och längtar hem till familjen, så vi kan få fira Lucia. Jag älskar ju julen som jag kanske har nämnt. Det är verkligen den underbaraste tiden på året. Inte att förväxlas med sommaren som är den skönaste tiden. Jag njuter av solen och värmen, semester och mys. Men just julen är så fantastisk och underbar. Varför jag plötsligt känner mig så deppig mitt i all julmys och op-förberedelser (nu när allt är så bra menat) är för att när man pratar med kunderna i mitt jobb, så blir det mycket "nästa år, nästa år, nästa år" och då inser man att om kort tid är jul och nyår förbi och vi hamnar i en kall januari. Alla ljusen skal tas bort och vi skall få vada i slask i hundra år innan eventuellt och förhoppningsvis sommaren kommer. Så jag kände plötsligt att allting blev dystert.

Har ni något ni ser fram emot som gör att det känns okay att december puffar förbi och nästa år närmar? Ska ni resa, göra något extra skoj eller projekt?

Direktlänk, 5 Kommentarer

Lucia! Hur ska man göra?

Publicerat 2012-12-13 12:30:54 i Allmänt

Sankta Lucia, ljusklara hägring. Sprid i vår vinternatt, glans av din fägring.

Ja idag är det Lucia, vilket tillhör en av årets mysigaste dagar med alla ljus, all sång och doft av nybakat lussebröd. Det är också den dagen i december som jag alltid känt att det är på riktigt och att julen faktiskt snart är här. När jag var i skolåldern så var jag alltid med i kören. Varje år från lågstadiet tills jag gick ut gymnasiet och just Lucia var en av årets absolut viktigaste kördagar. Jag minns det med glädje.

Jag kan också titta vidare på Luciadagen och vad den varit för mig de senaste åren. Kantat av barnens underbara små klingande i allsom olika toner, sjungandes Luciasånger i barnomsorg och skola, till att sitta i soffan på kvällen och proppa i sig saffransbröd och must, tills det nästan rann ur öronen. Inspelningen av årets Lucia som gått på kvällen medan julglädjen spridigt sig i kroppen. Ja, kort sagt så älskar jag Lucia.

I år blir min Lucia lite annorlunda. Jag missar TYVÄRR barnens luciafirande på förskolan (Marcus har inget i skolan i år, för föräldrarna), eftersom jag var tvungen att jobba hela dagen idag, då jag vabbat ett par dagar den här veckan och snart ska bli sjukskriven. Det känns trist men det är bara ett år av alla, så det är okay. Vi får sjunga lite ikväll istället. Det andra är att jag inte ska äta saffransbröd och dricka must tills det rinner ur mina öron. Nej idag ska det bli en av mina små lussekatter som jag bakade igår, samt en pepparkaka. Det är jag värd, så det ska jag ta. Men sedan räcker det.

Jag undrar om jag kommer tycka att det känns jobbigt ikväll eller om det kommer kännas lika naturligt som alla andra kvällar. Jag tänker då främst på det här att man lever på minnet av saker. Har man alltid skjutit raketer på nyår men inte sedan gör det ett år så är det tomt och trist. Har man alltid firat in sommaren med en glasdrink den 1 juni (haha, var kom det ifrån) och sedan ett år inte kan, känns det då konstigt? Har jag de senaste åren ätit så magen nästan vänt sig, av lussebulle på Lucia, kommer det då kännas konstigt att låta bli? Jag tror inte det faktiskt. Det återstår dock så klart att se. Hur som haver så blir det inte mer än en.

Hur firar ni Lucia? Och finns det något ni tidigare gjort som ni nu kommer att låta bli?

Tekniska högskolan idag på morgonen

Ett kort i månaden från Maj till december

Publicerat 2012-12-12 17:22:36 i Allmänt

Jag har gjort en bild med ett kort i månaden från maj och fram tills nu i december. (jag vet att oktoberbilden inte är så bra eftersom jag har termobyxor på mig, men det var den ända jag hade i helfigur den månaden och jag var ute efter en i månaden så det fick bli den)

tydligen står jag alltid och hänger på mitt vänstra ben ser jag

Direktlänk, 7 Kommentarer

Att få huvudet att hänga med

Publicerat 2012-12-12 16:42:40 i Foton

När det gäller att börja inse hur man faktiskt ser ut, så kan det vara lite svårt i början erkänner jag. Okay jag har fått försonas med tanken på att jag faktiskt kanske räknas som smalare nu (om man bortser från huden på magen men den försvinner ju om mindre än en vecka idag så det löser sig i alla fall). Men jag har haft en rädsla för ett tag sedan, att jag ska se mig som "smal" nu, bara för att sedan upptäcka att jag ju egentligen var ganska tjock -när jag ser mig på foto igen om ett par månader. Nu vill jag understryka att jag alltså inte har någon ätstörning eller så, utan jag äter som jag brukar - Nej egentligen mycket mer om jag ska vara ärlig, men i normal mängd. Nej det handlar om det här med att få huvudet att hänga med. Här nedan kommer några exempelbilder på foton jag efter vägen sett på och tyckt jag såg riktigt liten ut på (i jämförelse med tidigare då), men som jag idag tycker att jag var enorm på.

När jag tog de här två korten för ett år sedan så vägde jag någonstans mellan 105-112 kg (det var efter Leo, då jag först gick ned till 105, men sedan till maj lagt på mig till 122 kg, då jag började viktminska igen) och kommer ihåg att jag kände mig så himla fin och smal (i jämförelse med de 177 kg jag vögde när jag blev gravid). I efterhand ser jag ju att så inte är fallet

Februari. Jag tyckte jag var så fin på den här bilden (?) men nu ser jag ju att jag såg stor och rund ut i ansiktet (105-112 kg)

Mars. Gissningsvis 110-112 kg. Minns väldigt väl när jag tog den här bilden. Hade gjort mig i ordning då Marcus skulle på en provfilmning och minns att jag kände mig SÅ fin och var så glad för att jeansen jag hade på mig var i storlek 48.. Huge!

Maj. Har precis börjat viktminska här och har nog tappat några kilon, så kanske 105 igen då. Minns när jag fotade mig i den här spegeln på Tom Tits experiment, att jag kände mig riktigt tjusig när jag hade hunnit tappa några kilon. Ojoj vad stor jag var säger jag nu

Dessa två tog jag i juni och jag minns inte vad jag vägde vid det exakta tillfället men troligtvis hade jag i alla fall kommit under 100 kg. Hur som haver var jag superstolt och glad när jag insåg att om jag stod isär med benen så gick inte låren helt ihop. I efterhand så tycker jag att jag är enorm men där kände jag mig inte så stor som jag såg ut

Den här bilden är från i juli och även här kände jag mig jättefin

Augusti. Här vet jag att jag vägde 79 kg och jag kände mig ganska tjusig där, men nu tycker jag att jag såg stor ut, även om jag så klart ser en ordentlig skillnad från tidigare bilder

September. Okay ja, det är så klart jätteskillnad men här kände jag mig riktigt fin. Vet inte vad jag vägde men tror det var på lägre 70-talet i alla fall. Nu i efterhand så tycker jag att jag ser väldigt stor ut här. Tittar främst så klart på armarna och benen

Oktober. Vid det här tillfället började jag ändå bli nögd med mig. Under början av oktober var också då jag fick remissen för hudoperationen. Gissningsvis någon eller max två veckor efter detta foto togs. Då vägde jag 72 kilo. Jag kände mig fin här men tittar jag på bilden idag så tycker jag det putar bra mycket under skärpet. Det gör det inte idag

Efter detta finns det inga bilder som jag idag tycker jag ser tjock ut på och den senaste bilden jag tog på mig var den här

Som ni redan har sett. Men jag tänker nu att kanske tycker jag bara att jag ser smal ut, så här just nu? Som om att jag om några månader kommer se det här kortet och tycka jag var stor här. Sedan finns det ju den logiska delen av mig som vet att så är inte fallet, för då skulle jag behöva bli ett rangel. Jag tror ändå det kommer bli bättre när huden dragit åt sig lite och då jag fått operera bort hänget på magen

(bilderna är 5 kg gamla) för som ni säkert förstår så gör ju det här att jag känner mig större än vad jag nog är och när det där hänget är borta (jag ska ta nya på huden innan tisdag) så kommer det nog kännas lite bättre.

Är det någon som förstår den här känslan och den här tanken jag har?

Direktlänk, 7 Kommentarer

Lite mer bilder

Publicerat 2012-12-10 15:43:29 i Allmänt

Vilken fin kille i spegeln, tycker Leo

Pulsa i snön, första morgonen det var ordentligt mycket snö ute (den dagen det var klass 2 i Stockholm och de rekommenderade folk att stanna hemma)

Leo har skydd mot snön

Snömamma

Skåplek medan mamma och pappa ser på julfilm

Soffmys

Julklappshandling i ett julpyntat och mysigt Täby Centrum

PepparkaksLeo gillade inte att Oliver lekte med hand tomteluva

Och jag blev kär i ännu en onepiece från ungdomsavdelningen. Storlek 170 (fördelen med att vara kort)

Bordsbus

Oliversnutt

Ur min garderob -tjockisbilder och målkläder

Publicerat 2012-12-10 11:15:39 i Allmänt

Lite nytt i min garderob som jag tänkte visa er här

Läcker rygg

Mycket färg

Linnematerial

Lite söt

Vanlig blus

Skön oversize

Enkelt och bra

Min absoluta favorit, så den fick ni tre bilder av

Enkelt och fint

Förvisso infköpt 2007 men har inte kunnat använda eftersom jag var för tjock för det

Som sagt..

Inköpt på samma resa till turkiet 2007. Men jag har av samma anledning (för tjock) inte använt den mer än en gång heller. Bildbevis?

Sa ju det (mars 2008)

Myströja

Och sist men inte minst. Kommer ni ihåg min ena måltröja som jag hade? Den blusen som passade upptil men satt åt nedtill och som jag sa att den kommer nog inte sitta bra innan jag blir av med hänghuden på magen?

Här har ni den nu, ca 2 månader senare

Direktlänk, 11 Kommentarer

Veckans viktminskning, vecka (jag har tappat bort mig och tror jag räknat fel innan. 30-32 något)

Publicerat 2012-12-10 09:20:11 i Veckans Vikt

Nu är det dags för veckovägningen igen, men jag tror eventuellt att jag räknat fel någonstans. Förvisso är inte veckorna det tagit något viktigt -eftersom de flersta av er redan vet att jag började 7 maj i år -efter bebis och att jag dessförinnan höll på 2,5 månader innan jag blev gravid. I dagsläget alltså totalt 10 månader. Här kommer i alla fall veckans viktminskning

Min lägd: 158 cm

Total startvikt: 130 kg

Startvikt efter bebis: 112 kg

Målvikt: 60 kg

Nuvarande vikt: 64,3

Veckans minus/plus: -1,1 kg

Total viktminskning: 65,7 kg

Viktminskning efter bebis: 47,7 kg

Kvar till målvikt: 4,3 kg

Måldatum: 1 juli 2013

Totalt start BMI: 52,1

Start BMI efter bebis: 44,9

Nuvarande BMI: 25,8

Kvar till normalviktig enligt BMI: 0,8

Tappad BMI hittills: 26,3

Inget än

Publicerat 2012-12-07 23:46:34 i Allmänt

Okay jag klarade i alla fall föreställningen ikväll utan att bli magsjuk. Det är svårt att hålla sig på sin lilla kant i det trånga utrymmet vi har bakom scenen. Alla höll sig borta så gott de kunde, men vad ska man göra. Jag hoppas jag klarade att inte smitta vidare och jag hoppas också att jag faktiskt klarar mig från att det ska bryta ut för mig. Orken var dock inte hundraprocentig för mig idag och öven om jag gjorde mitt bästa på scenen så var det inte så lätt brukar. Men det var nog mer förkylningens fel, än magens. Än hoppas jag på en kanonshow imorgon. Jag har min syster, mammas moster samt 4 till som kommer imorgon och tittar så det ser jag fram emot.

vinterkräksjukan..

Publicerat 2012-12-07 14:17:00 i Allmänt

Magsjuka in the house. Inte så roligt faktiskt men natten till igår så vaknade vi av att Leo kräktes ned hela vår säng vid strax efter 00-tiden. Det var bara att slita av alla sängkläder och stoppa liten i duschen. Sedan blev det sova på soffan, men innan vi somnade så hann Leo med att kräkas igen. Vi fick tack och lov en lugn natt utan kräkningar och vi hoppades att det inte skulle bli mer och att vi skulle ha lyckats isolera det. Leo hann dock med att göra en simblöja innan jag åkte till jobbet och lämnade Tomas hemma med barnen.

När jag kom hem igår så berättade Tomas att inga fler kräkningar varit men att Leo haft två lite mindre blöjor under dagen. Så vi tänkte att det var dags att låta honom få lite ris och fisk, utöver vätskeersättningen. Det var dock för tidigt för hans lilla mage och en stund senare så kräktes han igen. Tack och lov var det sista gången han kräktes dock så vi hoppas att det inte ska bli något mer för honom nu. Han har klarat både en lättare frukost och lunch så jag tror hans magsjuka blåst förbi.

Däremot är det en annan av de tre som ligger nu och det är Marcus. Jag vaknade vid 6 av att han lät på övervåningen och då hade han vaknat och böjt sig utanför sängen och kräkts han också. Stackars Tomas fick ta hand om även den kräkningen eftersom jag måste försöäka mitt yttersta att inte bli smittad, dels pga operationen om strax över en veckan, men framför allt eftersom jag har föreställning med revyn idag och imorgon. Hur som haver så har Marcus kräkts i omgångar hela dagen så han har mått sämst hittills. Det dumma är att jag tydligen lyckades få lite stänk i ansiktet och på min kudde på morgonen och jag har ett vagt minne av att jag fick nått blött på kinden men att jag torkade bort det, mot ansiktet så klart, med handen. Ja halvt i sömnen förstås och utan en tanke på att det kunde vara något kräks. Det blev snabbt att slänga in kudden i tvätten och hoppa in i duschen, strax efter då Marcus talade om att det råkat komma lite på mig.

Så tiden har ändå stått lite stilla för oss just nu. Jag arbetar hemma idag men var tillfälligt tvungen att ta paus nu och tänkte att jag kunde passa på att uppdatera er lite om hur "roligt" vi har det just nu. Jag hoppas ni andra slipper kräksjukan hos er. Jag hoppas också att Oliver klarar sig helt och att jag och Tomas också slipper

Öppen kommentar - Ingen lögn

Publicerat 2012-12-07 09:11:11 i Frågor & Svar

Jag har fått en kommentar igen, som jag tycker det är viktigt att jag svarar på öppet -ifall någon annan funderar på detta. Here goes:

FRÅGA/KOMMENTAR: "Har du gått ner allt med viktklubb? Det du har skrivit innan är att du inte följt någon metod. Du åt ju bara mindre och räknade inte vad du fick i dig par/dag. Att du har haft deras viktkurva är väl inte samma sak som att använda säg av deras metod? Känner mej lite förvirrad vad som stämmer, det är ju inte rätt för dom som är överviktiga att gå ut i en tidning om att man har gått ner med deras metod om det inte stämmer.
Du har gått ut med att du bara minskat din mat och tränar och att du inte har räknat kalorier.
Antingen ljuger du för viktklubb eller för oss bloggläsare. Du skrev T.ex. Så här: Jag använder mig alltså inte av någon metod heller utan äter allt. Det skrev du 2012-07-24. Så det är dina ord att du inte använder dig av Tex. viktklubb och då får jag inte riktigt ihop det vad som är sant. Jag har följt din blogg en längre tid och jag tycker att du är jätte duktig som har gått ner så mycket i vikt så missförstå mig inte nu men du måste förstå mig som läsare att jag bli förvirrad då jag själv kämpar med min övervikt."

SVAR: Hej E, igen. Du vet att jag vet att du bor i samma stad som mig? Varför kan du inte prata med mig på riktigt om du funderar över något (jag tror nämligen att du är någon jag är kompis eller bekant med)? Hur som haver så svarar jag så klart på din kommentar här för jag tycker ändå att du ställer en viktig fråga.

Nej, jag har inte gått ned allt "med hjälp av" viktklubb. Som jag sa tidigare -och som viktklubb också vet (så jag har inte ljugit för dem), så har jag haft viktklubbs sida hela tiden. Där har jag verje vecka uppdaterat min vikt och använt mig av verktygen i kurvorna yes. Jag har använt viktklubb för att gå in och se hur mycket kalorier saker innehåller och ibland för att lägga ihop ett mål, exempelvis "vad blir det om jag tar ett stekt ägg på mitt bröd och har smör till" för att det är enklare än att sitta med penna och papper. När jag säger att jag inte använt mig av metoder så syftar jag på GI, ATKINS, NUTRILETT, LCHF, VIKTVÄKTARNA, SOPPDIETER, STENÅLDERSKOST osv. Jag har helt och fullt under mitt bloggande varit öppen med att jag tänker på mina kalorier. Kalorimetoden lärade jag mig från viktklubb skall understrykas, något jag också tidigare har nämnt i min blogg. Kalorimetoden är också den metod som läkare använder. Men det som är så himla bra med viktklubb enligt mig, är att man lär sig. Man lär sig hur man ska räkna kalorierna och hur de rekommenderar att man ska tänka. Det som är en fördel med viktklubb är just att man lär sig hur man kan gå ned i vikt utan att konstant tänka på att man går ned i vikt. SÅ har jag gjort. Jag har lärt mig och valt kalorierna. De är enkla, tydliga. Vill man så kan man vara inne och använda alla funktioner, eller så gör man det inte

Jag har inte varken till er eller till viktklubb, påstått att jag är inne på deras sida och fyller i min mat eller äter enligt deras receptförslag. De är fullt medvetna om att jag inte gjort detta, för när de frågade mig (som sagt, de kontakta mig och frågade om jag kunde tänka mig att vara med i en kampanj) om jag ville så sa jag till dem att jag inte använt matdagboken den här gången (i början gjorde jag det, men det var innan jag startade bloggen) när jag bantat, men det är inte det handlade om i det här fallet. Det handlar om att visa att det fungerar om man satsar på en livsstilförändring och kör enligt fler kalorier ut, än in. Det är något jag talat om, flertalet gånger, under mitt bloggande. Likväl som jag varit öppen också, med att jag är medlem i viktklubb.

Jag orkade inte leta igenom alla kommentarer och allt i min blogg, för jag har skrivit både i inlägg om viktklubb och när folk kommenterat, då jag skrivit att jag är med i viktklubb, men jag hittade i alla fall lite snabbt en text som jag skrivit

"Just det, jag glömde nämna att jag blev så glad när jag skrev in veckans vikt på viktklubb idag. Viktklubb är ju Aftonbladets viktminskningssida. Den går ut på att räkna kalorier och man kan följa det till punkt och pricka, för man får MASSA SUPERBRA redskap som underlättar, eller bara använda det som stöd i ryggen. För tillfället använder jag det som stöd. En av sakerna man kan göra där är att varje vecka fylla i sin vikt. Har man gått upp eller står still så får man tips och råd hur man ska gå vidare. Går man ner så får man vidare pepping. Men det är inte bara det, utan det finns kurvor man kan titta på också, så ser man hur det går. Jag blev som sagt så glad idag när jag uppdaterade min vikt och tog mig en titt på just min kurva".

Och: "Vad gäller mat så tänker jag på vad jag äter. Jag försöker tänka i banor av hur mycket kalorier sakerna innehåller."

Jag kan också berätta att jag från dem igår fick veta att de hittat mig genom att någon mailat till dem och tipsat om mig och min blogg. Således gick de in på min blogg och tittade, så de har läst och sett. De mailade sedan och frågade hur jag använde vk och jag talade om på vilket sätt, så det är inget fusk, inga lögner och varken ni eller de är förda bakom ljuset.

Jag hoppas det besvarar din och eventuellt era andra frågor kring detta och skulle det vara något som ni inte tycker jag förklarat eller förklarat ordentligt så är ni varmt välkomna att kommetera till mig. Jag vill att den här bloggen skall användas på rätt sätt och tycker att missförstånd är till för att lösas.

Fotografering för Aftonbladet

Publicerat 2012-12-06 09:38:58 i Allmänt

Igår så fick jag ett mail från Viktklubb, på Aftonbladet. De fråade om jag kunde tänka mig att vara deras ansikte utåt under den kommande vinterkampanjen. Som ni kanske minns så är jag medlem i viktklubb och har sagt att jag tycker de är bra och har även rekommenderat dem till er. Jag har ju använt den metoden de använder för viktminskning (mer kalorier ut än in) och har använt mig av deras sida för att följa min viktprocess (se kategori viktkurva t.e.x) och räkna ut kalorimängd och liknande. Jag tyckte därför att det var väldigt roligt och tackade självklart ja till detta. Idag ska jag därför träffa dem vid 12.30 för en plåtning och har jag förstått saken rätt så kommer denna kampanjen att gå både på viktklubbs hemsida, aftonbladets hemsida och även i själva tidningen. Jag är riktigt glad för detta så klart och hoppas att det ska bli fina bilder. Det ska bli roligt att fotas av en fotograf, nu när jag faktiskt själv börjar bli nöjd med mitt utseende. Jag har fotograferats en gång för länge sedan, mars 2008, men de bilderna hatade jag från ögonblicket jag såg dem. Jag var inte fin där och stor var jag också, vägde 112 kilo (och dessutom, fast det är roligt, ovetandes gravid med vår andra son). Påminn mig om att visa de bilderna för er sedan

Direktlänk, 9 Kommentarer

Att hjälpa andra

Publicerat 2012-12-05 13:57:10 i På sidan om

Idag på lunchen så var jag ute för att handla till jobbet. Vi kör var tredje vecka vem som handlar och nu var det min tur. Jag skyndade ut i snöovädret och trots två luvor och mössa så var jag alldeles blöt i håret och ansiktet, minuten efter jag klivit ut. Eftersom det var första gången som jag behgav mig ut att handla här i Liljeholmen så var jag lite osäker på vart affären låg och det kom sig att jag hamnade under en bro, som egentligen ligger precis vid bussarna, tunnelbanan och spårvagnarna -samt affären. Under bron satt en hemlös kvinna (som jag har sett tidigare faktiskt, men på en annan station) och jag tänkte att jag skulle köpa något åt henne att äta, när jag ändå var i affären. Jag vill inte ge pengar för de kan dels använda dem i fel syfte, men det är också mer stöldbegärligt för dem och de kan lättare bli utsatta av andra hemlösa som vill åt pengarna.

När jag var inne på coop så plockade jag några separata varor som jag själv betalade för. Det blev en färsk smörgås, ganska stor, med ost och skinka, samt lite sallad. En flaska vatten, en banan och så köpte jag en skumtomte som de sålde i kassan, som låg i styckförpackning. Jag tänkte att det kunde ge henne i alla fall något i magen. Jag var lite osäker på vad jag skulle ta för man vet ju aldrig om de är allergiska, eller om de inte kan äta vissa saker av religösa skäl, men tyckte det var okay saker jag tog.

Tyvärr hade så klart kvinnan hunnit flytta sig från platsen när jag kom dit, vilket jag tyckte var oerhört synd och önskade att hon skulle varit kvar så hon kunde ha fått maten, men vad kan man göra. Så min tanke var att innan jag gick tillbaka med matkassarna till kontoret så kunde jag gå tillbaka upp till ingången vid tunnelbanan -ifall hon mot förmodan gått dit för att värma sig.

När jag kom upp till tunnelbanan så såg jag inte den kvinnan, men däremot så såg jag en annan kvinna där som satt under en liten filt och kände genast att jag blev glad för att jag skulle få göra något för en hemlös, även om bara något litet. Men när jag kom fram emot henne så pratade hon i mobiltelefon såg det ut som och jag blev osäker så jag gick först förbi henne, jag kunde ju inte gärna ställa mig och glo. Men sedan gick jag ut och tänkte att jag kunde ju tala med henne och se hur hon skulle bemöta mig och jag frågade henne om hon frös och om hon fick sitta där inne istället. Hon visade att hon inte riktigt förstod vad jag sa och skakade lite på huvudet. Hon var snöig och trots att hon hade en vinterjacka så såg hon lite kall ut med sin lilla filt och sitt väderbitna ansikte. Hennes tänder var i ganska dåligt skick och håret spretade ut lite under den svarta schalen hon halvhjärtat virat om huvudet.

Jag blev avruten i mina tankar, medan jag försökte få bort snön som konstant virvlade upp i ögonen och gjorde mig tillfälligt blind, av att en man kom med sin dotter och gav kvinnan en klase bananer. Jag backade undan en aning och såg att hon sken upp och fick fram någon form av "tach så micket" och utan att tänka så tog jag upp påsen med sakerna jag köpt och gav dem till henne. Hon log mot mig och la ned klasen med bananer i påsen hon fick av mig och stoppade ned det i en annan påse (utan att titta vad hon fått eller ta nåt att äta..) som det också såg ut att ligga någon smörgås i.

Mannen frågade om han fick tala med mig innaför dörrarnaoch det gick så klart bra. Han sa att han inte ville ge henne pengar och att han ville förklara varför han lite över min axel, då jag plcokade fram påsen med mat ur min väska, hade sagt till mig att "du ska inte ge henne pengar väl". Han sa att en gång hade han köpt en talrik med mat åt en hemlös person och lämnat sitt visitkort och att det efter ett par dagar hade ringt en tolk och frågat om de fick komma till hans kontor. Väl på kontoret så hade de bett honom om 7000 kronor eftersom kvinnan ville resa till rumänien och hälsa på sina sjuka barn. Kort sagt sa han att det fanns ganska organiserad brottslighet bakom en del av de "hemlösa" tyvärr och att det mer handlar om en grupp folk som utnyttjar folk för att få pengar och varor och sedan lever de ganska gott på vad de fått ihop (inte hemlösa egentligen). Jag sa att jag inte ville ge pengar utan mat, vilket han sa var bra och att han hoppades jag förstod att han inte var hjärtlös.

Jag sa så klart att jag förstod honom och vi sa hej då.

När jag tittar ut genom dörrarna så ser jag att kvinnan som fick maten har rest sig upp. Under filten såg hon fräschare ut än innan. Hon hade någon slags blommig och ganska fin kjol och jackan såg inte ut att vara något hon hittat i en container precis. När jag gick genom dörrarna åt andra hållet så kom jag att tänka på hennes mobiltelefon och det som karln hade sagt till mig och kände genast att jag faktiskt kanske hade blivit lurad. Men samtidigt, hur skulle jag i sådana fall kunna veta, man gör bara det man kan och det man tror är rätt. Jag önskar att det inte fanns några hemlösa alls, men jag hoppas att hon var det så det jag handlade hamnade i rätt händer.

Å andra sidan kan man ju aldrig veta om man skänker saker, pengar eller mat. Man kan bara hoppas att de som bör få det, faktiskt är de som fick det

Men nej!

Publicerat 2012-12-05 09:49:00 i Hudplastik

Jag har funderat på det där med sjukdom inför operationen om två veckor. Tänk om jag blir förkyld och inte kan opereras. Okay man ska så klart inte förutsätta att det kommer hända och jag SKA inte bli sjuk för den 18 december ÄR mitt datum. Men OM, ändå. Vad händer då?

Jag mailade till kliniken och frågade och hon sa då att de gör en bedömning huruvida jag ska bli opererad eller inte. Vad hon däremot inte skrev var om det innebär att man blir flyttad, får opereras om 3 månader eller två veckor senare, kommer tillbaka till sjukhuset eller vad. Så jag erkänner att jag är nervös inför detta. Igen. Vill verkligen inte att nåt ska gå fel nu när jag har bestämt mig!

Stressen

Publicerat 2012-12-04 12:37:44 i Allmänt

När man vaknar och inte förstår att man försovit sig, tenderar man först undra varför man vaknar innan larmet ringer -för att sedan nästan få hjärtsnurp när man upptäcker vad klockan faktiskt är. Så kändes det i alla fall ungefär för mig idag på morgonen.

Tre mobiltelefoner, med tre olika larm, finns i vår lägenhet och varken jag eller Tomas har hört ett ända av dem. Jag har inte ens ett spår, ett fragment, en aning i bakhuvudet, om att jag ska ha hört så mycket som en ton från larmen. Om inte det är underligt nog så kan man ju tänka på att de ställs på automatisk znoos och ringer igen och igen om man inte stänger av dem. Brukar det inte fungera så i alla fall? Fast vad vet jag, det kanske är annorlunda på Samsung Galaxy s3?

Jag vet inte om anledningen till att jag vaknade var att Leo vaknade och började smågnälla, eller om det var för att Tomas arbetsmobil låg i köket och ringde, men jag uppfattade i alla fall ringandet -tänker att "vem sjutton ringer så här tidigt?!" (baserat så klart på att Tomas klocka skulle ringa 4.50 och jag inte hört den ringa och därför antog att den inte blivit så mycket än). Tomas hastar sömndrucket ut i köket och gäspar fram ett svar i telefonen. Jag ligger orörlig i sängen och hoppas somna om å det snaraste. Då hör jag plötsligt hur karln säger de där orden man inte vill höra på morgonen "jag har visst försovit mig". Även om jag inte kunde tro att det rörde sig om en sådan lång försovning som det gjorde så öppnades ögonen som rullgardiner som släpper och jag slet tag i min mobil för att upptäcka att vi försovit oss hela två timmar (!). Det blev stress utan dess like. Barnen fick klä på sig i racerfart -till Olivers a.k.a nudistens förtret. Allt var så klart fel när Korvis var i farten. Kläderna gjorde ont mot kroppen, han ville inte ha så mycket kläder, så tjocka kläder, så varma kläder eller kläder alls om han fick bestämma. Leo var som en ål och som en pinne om vartannat och jag uppskattade sannerligen Tomas hjälp i att klä Leo innan han själv kastade sig i sina varselkläder, fyllde sin resekaffemugg och for som ett skott efter en hejdåpuss.

Efter mycket om om än så fick jag i alla fall ut tre vinterbylsade pojkar genom dörren och vi begav oss, så snabbt snön tillät oss gå, till skola och förskola. Läget förbättrades tyvärr inte av att jag körde fast vagnen i en uppförsbacke i snön och att Marcus trots tappra försök, inte kunde hjälpa mig loss. Då kom tack och lov en sådan där hjälpsam 13-årig kille, som en räddare i nöden och lyfte inte bara loss vagnen utan fick upp Oliver ur backen -då jag inte kunde eftersom jag var tvungen att hålla i vagnen. Tack så mycket till den killen.

Förskolan hjälpte mig också så mycket de kunde genom att erbjuda mig en "leave and run" som jag kallar det. Eller att lämna barnen utan att ta av dem kläderna och lämna allt ansvar på personalen att få in dem, klä av dem, hänga upp kläderna, ställa skorna på plats och få in barnen till frukostbordet. En förälders ansvar med andra ord -om personalen inte säger annat. Det var väldigt snällt av dem då de sa att jag kunde gå och att de skulle ta hand om läget. Ned för att lämna Marcus i skolan och sedan i full hast till arbetet.

Här på jobbet har jag dock kunnat sitta och varva ned, arbeta och gosa i värmen. Fram tills igår har det varit olidligt jobbigt på arbetet eftersom det har varit så kallt (enligt mina mått mätta) på mitt kontor, att det gjort ont i kroppen på mig, att jag inte kunnat koncentrera mig som jag velat och att jag mått rent dåligt över att behöva åka till arbetet (vilket man så klart ändå behövt göra). Som ni kanske minns har jag berättat att jag arbetat med kläder, ytterkläder, filt och vantar men har frusit ändå?

Min underbara chef hade nu tagit hit ett extra värmeelement/fläkt till moi och jag har nu haft det underbart behagligt inne på mitt kontor och har kunnat arbeta utan att ens för en sekund behöva tänka på andra saker -som att hålla värmen. Lovely.

Tror ni att jag trodde på detta?

Publicerat 2012-12-04 12:29:39 i Delmål

Tiden bara rusar på. 14 dagar kvar bara och sedan är det dags för operation. Det innebär följande:

10 dagar efter att jag gick till husläkaren och frågade om en remiss för hudoperation, så fick jag komma in på kontroll på Karolinska och fick ett omedelbart JA för operation.
21 dagar efter att jag fått mitt JA, så ringer de från sjukhuset ochsäger att de skickar min remiss till en privat klinik istället och att operationen kommer ske innan årsskiftet.
6 dagar efter att de sagt att de skickat remissen så får jag både operationstid och besökstid via telefonen.
7 dagar efter att jag fått tiden i telefonen är besöket.
20 dagar efter besöket kommer operationen ske.

Detta innebär att allt som allt, från att jag gick till läkaren så har det bara tagit/kommer det bara att ta sammanlagt 64 dagar från första besöket, till operation. På en viktminskning jag gjort på 9-10 aktiva månader (inräknat de första 2,5 då jag tappade från 130 kg-117 kg under halva oktober-28 december 2010 då jag blev gravid och sedan från starten nu i maj). Så på ett år då, om man ska säga ett genomsnitt, så kommer jag att ha gått ned 70 kg och hunnit få en bukplastik. Tror ni att jag trodde detta var möjligt när jag började gå ned i vikt i oktober 2010? NIX. Jag trodde på det när jag startade igen i maj, men inte för mitt liv kunde jag tro att det skulle gå så snabbt. Som ni kanske sett så har jag satt mitt måldatum för 60 kg till 1 juli nästa år. Det var inte förrän då jag trodde jag hade chansen att bli klar. Vill man så kan man.

Till alla där ute som kämpar med vikten på ett eller annat sätt. Heja!!

Mitt beslut

Publicerat 2012-12-03 13:25:08 i Hudplastik

Så där, då är det lunch och lite bättre möjlighet att skriva ett ordentligt inlägg. Jag vill börja med att föklara ordentligt läget med plastikkirurgen och mottagningen.

I förra veckan så var jag på Strandkliniken och träffade dem där. Intrycket av kliniken var toppen och jag hade med mig en väninna som är sjuksköterska in. Hon tyckte att läkaren, Dr Oya Kocabalkan, verkade kompetent och kunnig. De tog mitt blodvärde, informerade, tittade lite på magen och jag fick lämna och fick med mig papper. Operationen är bokad till den 18 december och jag ska vara där klockan 9 på morgonen och sedan sova över en natt.

Hemma la jag ut en bild på facebook, där jag skrev att jag var glad som skulle dit men fick då ett meddelande från en bekant, att jag borde undvika att operera mig där -till varje pris. Anledningen till detta är för att hon själv opererats där 4 gånger (!) och ingena av gångerna blev det bra. Ärren har blivit fula, man har fått korrigera och det har ändå inte blivit bra. Dessutom har det blivit infekterat efter varje operation. Hon sa också att vid ett av tillfällena hon var där, så var det även 2-3 andra där för att korrigera, varav en som grät för hon fått så fula ärr. Min bekanta opererade sina lår där. Jag uppskattar så klart varningen jättemycket. Jag menar, det vore ju väldigt elakt att ha en sådan erfarenhet och sedan inte säga nåt om man ser någon som är på väg att behandlas på samma ställe (oavsett om det är en annan operation eller inte).

Mitt val i det hela blev nu alltså att antingen bara ta emot varningen men inte bry mig, eller bry mig om den och undersöka vidare. Det har jag gjort. Jag har googlat. Jag har registrerat mig på plastikoperationsforum.se där jag sett bilder och läst om andra som opererat sig där. Jag har också talat med socialstyrelsen, och sett att varken läkaren eller kliniken har några anmälningar på sig. Jag har också talat med strandkliniken själva om detta, samt med ST Görans sjukhus, vilka är de som inlett detta sammarbete i två år på raken.

Efter att ha gjort dessa kontroller så känner jag mig inte lika orolig och har bestämt mig för att göra den här operationen i alla fall. Jag har fått höra att läkaren i fråga är en specialist på just bukplastiker bl.a.. Inga anmälningar finns heller, som jag nämnde. Jag har inte hittat information om missnöjda personer som opererat sig där och ST Görans sjukhus säger att de inte skulle inlett ett sammarbete till med dem om de fått höra att folk har blivit missnöjda eller att det inte blivit bra operationer. MEN jag säger det igen att jag uppskattar så klart varningen väldigt mycket.

I övrigt har det varit en full vecka och en full helg igen. Två helger kvar med föreställningar och till detta så måste vi hinna klart med allt julstök hemma, eftersom jag från den 18: e inte kommer att vara så mobil och definitivt inte behjälplig med julstök, handling och matlagning. Jag hoppas dock att jag inte ligger utslagen, utan i alla fall kan göra en del saker

Veckans viktminskning, vecka 29 (efter bebis)

Publicerat 2012-12-03 09:05:18 i Veckans Vikt

God förmiddag. Nu sitter jag på arbetet, efter en lagomt stressig morgon. Jag hinner inte skriva ett längre inlägg nu, utan får göra det på lunchen. Då ska jag bl.a. berätta mer om klinik och operation osv. Tills vidare så uppdaterar jag lite fort veckans vikt

Min lägd: 158 cm

Total startvikt: 130 kg

Startvikt efter bebis: 112 kg

Målvikt: 60 kg

Nuvarande vikt: 65,4

Veckans minus/plus: -0,5 kg

Total viktminskning: 64,6 kg

Viktminskning efter bebis: 46,6 kg

Kvar till målvikt: 5,6 kg

Måldatum: 1 juli 2013

Totalt start BMI: 52,1

Start BMI efter bebis: 44,9

Nuvarande BMI: 26,2 (25 närmar sig!)

Kvar till normalviktig enligt BMI: 1,2

Tappad BMI hittills: 25,9